söndag 4 december 2016

Kort om makroekonomi

Jag har under en senare tid intresserat mig mer och mer för makroekonomi. Mest för att få en bättre förståelse för hur Sveriges och omvärldens ekonomi faktiskt fungerar. Jag har faktiskt väldigt dålig koll på vad det är exakt som styr inflation, arbetsmarknaden och finanspolitiken exempelvis. Detta hoppas jag lära mig mer om inom närmsta tiden och har därför varit på biblioteket och lånat hem en del böcker. För att få en bättre förståelse så slänger jag upp lite tankar här på bloggen för att få diskussion, mothugg och kanske till och med bli dumförklarad :)

Vad är då makroekonomi?

Makroekonomi är den ena halvan av det som kallas nationalekonomi. Nationalekonomi är den vetenskap som studerar hushållning med knappa resurser. Nationalekonomi delas då oftast upp i två kategorier nämligen mikroekonomi och makroekonomi.

Mikroekonomin analyserar producenters och konsumenters samverkan på marknaden medans makroekonomin ser till det stora hela så som inflation, konjunktur och arbetsmarknaden. Viktiga delar inom makroekonomin är BNP, nationalräkenskaper, inflation och pengar och valutor.

Det ekonomiska systemet vi ser idag sägs vara lite av ett resultat av ekonomen John Maynard Keynes teorier. Hans teorier kom att kallas Keynesianism.

Keynesianismen

John Maynard Keynes var en ekonom som utgick från en sluten ekonomi och argumenterade för en aktiv finans- och stabiliseringspolitik. Han är mest känd för sin bok The General Theory of Employment, Interest and Money där han lägger grunden för den så kallade "Keynesianismen". Huvudbudskapet i boken var:


  1. Arbetslösheten i marknadsekonomin
  2. Orsakerna till arbetslösheten
  3. Statlig upphandling
Boken var i sig ett försök att förklara den stora depressionen på 1930-talet.

Nationalräkenskaper

Ett lands nationalräkenskaper redovisar landets BNP, investeringar, utrikeshandel och sparande. I nationalräkenskaperna redovisas saldon både som brutto och netto där den stora skillnaden dem emellan är kapitalförslitningen (av- och nedskrivningar).

Enkla exempel på de poster som redovisas både brutto och netto är nationalprodukten (BNP/NNP) och nationalinkomsten (BNI/NNI). Nationalprodukten är begreppet för penningflödet från ett företags samlade produktionsförsäljning. Nationalprodukten definieras som värdet av de varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.

Nationalinkomsten år andra sidan är de löner, aktieutdelningar och räntor som hushållen erhåller under ett år. 

Konjunkturväxlingar

Något som är ofrånkomligt inom makroekonomin är de variationer i tillväxt- och resursutnyttjande som får ekonomin att gå mellan hög- och lågkonjunktur. Perioder med hög tillväxt och överhettning växlas regelbundet med låg- eller ingen tillväxt och till och med recession. Recession definieras som två, på varandra följande kvartal med negativ tillväxt. Blir den långvarig övergår vi istället till en depression

Arbetslöshet

Det officiella måttet på arbetslöshet är antalet registrerade arbetslösa som andel av arbetskraften, de som har och de som söker arbete i åldersgruppen 15-74 år. Utanför arbetskraften står främst heltidsstuderande, pensionärer och långitdssjukskrivna. Även hemmafruar och folk som aktivt valt att inte söka arbete regelbundet står utanför.

Sysselsättningsgraden däremot mäts i förhållande till hela befolkningen mellan 15-74 år. Detta innebär att variationer i arbetslöshet och sysselsättningsgrad inte är varandras fullständiga spegelbild (summan blir inte 100 procent).

Inflation

Med inflation avses en allmän stegring av prisnivån eller annorlunda uttryckt, att pengarna sjunker i värde. Inflationstakten mäts av SCB i ett så kallat konsumentprisindex (KPI). Detta får man fram genom att en gång i månaden köpa en för genomsnittshushållet representativ korg med varor och tjänster. Om korgen med varor kostar 100 kr vid ett tillfälle och 110 kr vid ett annat så har inflationen under tidsperioden varit 10 procent.

-

Jag tror att man kan ha nytta av att lära sig både makroekonomi och mikroekonomi. Att ha en grund att lägga sina bolagsvärderingar emot kan vara nyttigt för att förstå klimatet i vilket bolaget är i. En som är oerhört duktig på makro och som jag kan tipsa om att spana in är bloggosfärens okrönte makrokonung Gottodix. Vill även rekommendera er att läsa Gamla Stans blogg, kortsikt,  som även han är en riktigt på makroexpert.

Jag skulle även vilja ha tips på hur man smidigast följer makro i nutid. Vilka sidor kan man hitta relevanta saker? Vilka mått är viktigast att titta på? Tacksam för input! :)

7 kommentarer:

  1. Nyheterna, ekomiska kalendern, samt vissa analytikers inlägg på investing.com ger en ganska bra momentan bild av makroflödet tycker jag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad är det för ekonomisk kalender du syftar på och vart hittar jag den? :)

      Radera
    2. investing.com skrev jag ju, för alla saker jag nämnde alltså ;) här är en direktlänk till just kalendern:

      http://www.investing.com/economic-calendar/

      du kan filtrera efter tidshorisont, länder, eller händelser med olika stor impact...

      den visar även förväntat utfall och sedan snabbt faktiskt utfall i gröna eller röda siffror...

      Radera
  2. 2007 ändrades den officiella arbets­löshets­defini­tionen. I enlighet med EU:s förord­ningar ingår from. oktober även heltids­studerande som sökt arbete i gruppen arbets­lösa och därmed i arbets­kraften.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Yes det tror jag att jag läst någonstans men ser att jag missat att ta med det i inlägget :) Uppmärksamt av dig och tack för inputen! :)

      Radera
  3. 2007 ändrades den officiella arbets­löshets­defini­tionen. I enlighet med EU:s förord­ningar ingår from. oktober även heltids­studerande som sökt arbete i gruppen arbets­lösa och därmed i arbets­kraften.

    SvaraRadera