Helgreflektion

Har haft besök här i helgen och det blev prat om ekonomi och hur mycket pengar man sparade eller slösade varje månad. En sak som står klart är att man har väldigt olika syn på pengar. Vad som är nödvändigt att ha och vad som kan klassas som onödiga utgifter. De tyckte för övrigt jag var extrem med min budget där jag håller koll på minsta lilla utgift.
De fick sig ett gott skratt när jag kunde visa dem hur många procent av förra månadens inkomster som gick till bröd, kvarg, nöjen etc. :)

Detta fick mig dock att tänka och jag har gått och reflekterat i sparande och förmögenhet för gemene svensk väldigt mycket efter detta. Tittade runt lite på internet på SCB och övriga rapporter som olika banker gjort och man ser ett tydligt och skrämmande mönster:

Svenskarna sparar förvånandsvärt lite och fler och fler sparar inget alls!

65 % av alla svenskar har enligt undersökningarna ett månadssparande. Månadssparandet varierar mycket på vilken inkomst man har. Andelen som inte sparar alls har ökat till hela 21%. De svenskar med ett månadssparande ser enligt snittet ut ungefär som följande.

< 25 000 = 1200 kr/månad

Över medelinkomst (24600 kr/mån) = 2000-3000 kr/månad

50 000+ = 5000 kr/månad

När det kommer till sparbuffert är det ungefär 80% av svenskarna som har detta och genomsnittliga sparbufferten uppgår till 62 000 kr(vad hände med att ha en årslön i sparbuffert?).

Redan när jag läser det här tycker jag att folk sparar förvånandsvärt lite pengar. När man sedan lägger ihop allas snittspar(inklusive de 21% som inte sparar alls) så kommer man ner till bara 9300 kr/år!! eller 775 kr/månad.

Jag förstår att alla har olika förutsättningar för sparande men även med en svensk snittlön (295209 kr/år) borde man väl kunna spara betydligt mer än 2000 kr/månad?

Vad gör folk med sina pengar egentligen? Är det denna ständiga konsumtionshets som äter på kapitalet? Är det kanske jag som är konstig som när jag jobbade lätt kunde spara 40-50% av min lön varje månad?