Oljan 101

Jag satt och pratade för någon dag sedan med en kompis om Beowulf Mining som han är stor fantast av. Detta ledde oss in på råvaror och oljepriset varpå han sa något i stil med "köp Statoil, oljepriset kommer gå upp igen". Han hade hört detta argumentet från en arbetskamrat och tyckte det är ju logiskt. Det som går ner måste gå upp! Eller? 

Jag försökte förklara för han att det inte var riktigt så enkelt och när jag satt där och försökte förklara kom jag på mig själv med att, jag fattar ju inte riktigt allt det här med oljan heller. Därför satte jag mig ner under mina sammanlagda 4 timmar på buss under helgen och gjorde en väldigt basic sammanställning om oljan och försökte lära mig sammanhanget för oljan och hur man ska tänka när det kommer till oljan. 

Vad är då olja?

Olja, eller petroleum, är en tunnflytande vätska som bildas nere i berggrunden av djur och växter som inte hinner förmultna. Denna process tros ta ungefär 100 000 år. Forskare anser att oljan nybildas i en takt som är mindre än en procent av dagens utvinningstakt. Detta gör råoljan till en icke förnybar energi.

Vad finns det för olika oljor och vad är skillnaden?

Man delar upp de olika oljorna efter dess geografiska ursprung och dess relativa vikt eller viskositet (ett mått på vätskans konsistens).
Brentolja (brent, brent crude, brent blend, Nordsjöolja) är den olja som utvinns i Nordsjön. Brent är en söt lättolja (svavelhalt på under 0,5% och lättolja innebär att oljans viskositet och densitet är förhållandevis låg) och är eftertraktad då den lämpar sig väl till framställning av bensin och dieselolja.
WTI olja (west texas intermediate), eller Texas Light Sweet som den kallas, är den råoljan som ofta används som riktmärke för oljepriset. WTI betraktas som en lätt råolja och innehåller 0,24% svavel. Som en "Sweet Crude" anses den bättre än andra oljor är oftast därför dyrare än tex, Brent oljan.
Den raffineras (renas) i mellanöstern och runt mexikanska golfen.
Skifferolja är den nya oljan USA börjat utvinna. Den framställs ur oljeskiffer genom pyrolys(torrdestillering), hydrogenering(en kemisk reaktion med hjälp av vätgas) eller termisk dissolution(raffineringsprocess).
Oljan som bildas kan användas direkt som bränsle.

Varför har oljepriset sjunkit?

Det oerhörda grova svaret på denna frågan är att utbudet har ökat medans efterfrågan har minskat. Oljepriset har sedan toppen på 115 dollar/fat i juni 2014 sjunkit drastiskt och det är en trög världsekonomi kombinerat med ett stort utbud som pressar priserna.
Bakom det ökande oljeflödet ligger bland andra USA som förändrat hela oljemarknaden med sin skifferolja.
USA är nu den överlägset största oljekonsumenten i världen. Med sina 18 490 000 fat/dag(barrel = 158,9 liter) konsumerar de nästan dubbelt så mycket som Kina. Detta har gjort att USA numera är den huvudsakliga oljeleverantören till Kanada.

När USA nu ökat sin oljeproduktion innebär detta mindre import och mer export. Detta gör att OPEC(organization of petroleum exporting countries), som ska "styra" oljemarknaden, kommer tappa marknadsandelar och förlora intäkter. Därför bestämde OPEC att i september öka sin produktion för att slå ut skifferoljeproduktionen i USA och behålla sina marknadsandelar i en allt tuffare konkurrens. Detta gjorde att oljepriset ytterligare föll under slutet av 2014.
Saudiarabien har exempelvis rabatterat priset på olja till kunder i Asien för att kunna hålla kvar sin ledande ställning.

Kommer priset gå upp igen?

För 2015 tror OPEC att det kommer produceras 83 000 fat mer olja per dag än vad som konsumeras. Detta gör att överskottet av olja kommer fortsätta öka och chansen att priserna stiger är inte (i alla fall inte 2015) särskilt stora.

I väntan på att priserna ska gå upp igen har flertalet stora aktörer börjat hamstra olja till havs. Detta är samma strategi som användes 2009 när oljepriset rasade.
Oljehandlare uppges ha bokat upp 20-talet tankfartyg för att kunna hamstra 40 miljoner fat olja ute till havs. Många skriver även längre hyreskontrakt på upp till 1 år i väntan på högre oljepriser.
Under krisen 2009 lagrades 100 miljoner fat olja ute till havs. Återstår att se hur mycket det blir denna gången!

Vad blir konsekvenserna av ett lågt oljepris?

En konsekvens av det låga oljepriset blir att bensinpriserna sänks och det är ju bra! Eller? Det kan stärka den ekonomiska tillväxten genom att det ger mer i plånboken till konsumenter och företag men det kommer med en baksida.
En svagare, global ekonomi ihop med den allt mer starkare dollarn kan skada den amerikanska ekonomin minskad export och färre jobb.
När det kommer till argumentet att folk får mer i plånboken, så verkar ju detta inte hjälpa ekonomin särskilt mycket då en stor anledning till att vi inte får fart på konjunkturen är att allt fler sparar de extra slantarna som man får ner i plånboken.

En konsekvens av att skifferoljeutvinningen blir olönsam kan göra att de obligationer som betalat en del av skifferindustrins uppbyggnad kan komma att bli helt värdelösa. Dessa obligationer sägs ligga på i runda slänga 210 miljarder dollar.
När nu dessa obligationer i sin tur sålts vidare till exempelvis fonder och andra investerare får man en känsla av att det kanske kan komma att bli nya problem likt med sub-primeobligationerna under 2008.

Ett lågt oljepris innebär även att många länders oljeproduktion runt om i världen inte går ihop nu när oljepriset är såhär lågt.
Ryssland har exempelvis en relativt ineffektiv och kostsam produktion. Detta innebär att ett pris under 100 dollar inte är lönsamt för Ryssland. Även det ryska gaspriset är kopplat till oljepriset. När oljan blir så pass billig sjunker efterfrågan på gas vilket innebär att intäkterna ifrån gasförsäljningen minskar.

Saudiarabien (med sin nyckelställning) har gått in för att fortsätta producera precis som förr och landet, som hör till de största råoljeproducenterna i världen, räknar kallt med att man har råd med ett oljepris under 50 dollar/fat. Med tanke på att produktionskostnaderna för den saudiska oljan bara är några dollar per fat och deras enorma reserver skulle de troligtvis har råd med ett oljepris kring 20 dollar/fat i flera års tid.
Saudiarabien spelar ett högt spel med tanke på att konsekvenserna för övriga OPEC länder kan bli allvarliga.

Hur går det då för vår älskade granne Norge?

Eftersom min kompis gav just Statoil som förslag att investera i så lägger jag till en punkt för just Norge och effekten för dem. Detta kan även jag tycka vara intressant då jag är ägare i Bonheur.
För medborgarna i Norge är oljeindustrin minst sagt viktig då oljesektorn sysselsätter nästan var tionde arbetstagare. När oljepriset nu störtdykt har drygt 7 000 personer mist jobbet hittills enligt tidningen Offshore.no.
Företagen som arbetar med oljeriggar drabbas nu hårt när underhåll och nybeställningar skjuts upp. Börsfallet inom rigg är uppåt 70% på Oslobörsen.
I ett försök att dra ner på kostnader flyttas nu flertalet riggar till Holland eller Skottland eftersom det är billigare att parkera dem där.
Om man tar Statoil som exempel som hyr sina riggar så kostar det dem 372 000 dollar/dygn att ha igång dem. Statoil har för att slippa denna dyra dygnshyra tagit flertalet riggar ur drift men behöver ändå betala 75% av dygnshyran, 279 000 dollar/dygn. Statoil har även startat ett projekt för att kunna effektivisera och förenkla borrverksamheten och har som mål att minska kostnaden per hål med 15-20%(varje hål kostar runt 100 dollar att borra).  Visst är det bra med kostnadsbesparingar och effektiviseringar men man kan lugnt säga att oljebolagen blöder när oljepriset är såhär lågt!

Ser man till Norge som helhet så står oljan och naturgasen för 48,9% av den Norska exporten och 21,5% av den Norska BNPn.

Visar oljans utveckling under 2014

Vilka är vinnare och förlorare på oljepriset?

De självklara vinnarna i detta är köparna. Det blir billigare för de producenter som behöver olja som insatsfaktor för att producera deras slutprodukt. Exempelvis euroländerna(trots att euron sjunkit i värde i förhållande till dollarn), Kina och Japan är vinnare som inte själva har någon oljeproduktion. Stora vinnare är även de länder som är tämligen beroende av sin lantbruksproduktion pga att det är mycket energiintensivt.

De uppenbara förlorarna på ett lågt oljepris är exportörerna. Lägre pris innebär mindre intäkter. Hur stora förlusterna blir för dessa länder beror helt på hur mycket av deras export som är olja. Det land som drabbas allra värst är Venezuela vars oljeexport utgör 94% av BNP. Med en budget om 120-130 dollar/fat drabbas nu landet hårt när oljeprisat mer än halverats.

Den som kan komma att bli den största förloraren på ett lågt oljepris är miljön. Ett ändrat pris kan lätt ändra folks beteende då ett lägre pris kan öka efterfrågan på exempelvis större bränsleslukande bilar. Vi får väl se ifall det låga oljepriset skapar en ny debatt bland miljöaktivister angående förnybar energi och bränsleeffektivitet.

Hur ska man då investera för att dra nytta av det låga oljepriset?

För det första tycker jag man ska göra sin egen research och få en egen uppfattning om läget runt om i världen. Jag läste nyligen en bra artikel om hur oljepriset inte konkurrerar med förnybar energi (här) vilket gav mig lite bättre förståelse.
När man sedan gjort sin research så finns det ju flertalet sätt att investera om du tror på uppgång eller fortsatt fall.

Tror du på uppgång skulle jag förespråka direktägande i aktier. Sen om du vill exponera dig mot oljan här i Europa eller USA får man ta ställning till själv. Beroende på risken man vill ta finns flertalet spännande bolag exempelvis Statoil, Africa Oil, Lundin Petroelum och världsledande Exxon Mobil som jag länge funderat över att investera i.

Vill man ta ännu lägre risk finns det flertalet bra fonder som är exponerade mot energisektorn. Här får du stor exponering mot olika länder och energisektorer.

Känner man att man vill ha mycket spänning i livet finns ju diverse hävstångsprodukter för upp- eller nedgång, exempelvis mini-futures eller diverse certifikat, att investera i. Detta är något jag kan absolut NOLL om så kommer inte gå in mer på detta.

Avanza har skrivit ett bra inlägg om detta som ni kan ta del av här.