Fastighetsbolag nr 1: Klövern del. 2

I del två kommer jag gå igenom bolagets finansiella styrka och efter det göra en sammanfattning om mina tankar om bolaget och dess framtid. Det jag kommer titta på är bolagens belåning då fastighetsbolag är väldigt kapitalintensiva och behöver låna större delen av pengarna till inköp av fastigheterna. 
Jag kommer titta på hur bolagens drift- och betalningsnetto ser ut samt dess vakansgrad. Det jag kommer titta på när det kommer till framtiden för fastighetsbolag är bl.a. ränteläget, inflation och befolkningstillväxten.

Diverse nyckeltal

Nyckeltal: Nuvarande kurs (10 års snitt/tillväxt)

Direktavkastning: 3,3% (4,5%)

P/B: 0,83 (0,80)

Omsättning: 3:-/aktie (8,4%)

Vinst: 2,2:-/aktie (8,1%)

Utdelning: 0,35:-/aktie (6,9%)

Utdelningsandel: 15,9% (28,6%)

ROE: 17,3% (10,5%)

ROA: 5,4% (3,4%)

Soliditet: 31,2% (31,6%)

Driftnetto: 1,92:-/aktie

Betalningsnetto: 1,23:-/aktie

Lönsamhet

Klövern har sedan 2012 haft en stadigt stigande vinsstillväxt och snittet på 10 år ligger på runt 8% vilket är i linje med omsättningstillväxten. När man tittar på direktavkastningen på det egna kapitalet (betalningsnetto/eget kapital) så visar det en ROE på 10% och när man då jämför detta med direktavkastningen på det totala kapitalet (driftnetto/totalt kapital) så får vi 3,5% vilket är väsentligt lägre. Detta går hand i hand med bolagets lite högre skuldsättning och en soliditet om 31%. 

Bolagets målsättning har varit att ligga minst 9 procent över den 5-åriga statsobligationen vilket de i snitt de senaste 10 åren klarat.

När det kommer till utdelningen så håller bolaget en väldigt låg utdelningsandel som de senaste åren varit 28% i snitt. Trots den låga utdelningsandelen så täcker inte det fria kassaflödet utdelningarna. Lite missvisande att mäta så på fastighetsbolag kanske då bolagen är väldigt kapitalintensiva och Klöverns capex de senaste 10 åren har i snitt varit 270% i relation till det operativa kassaflödet.

Skuldsättning

Som nämnts innan så ligger bolaget på en soliditet om 30%. Detta tycker jag är lite för lågt och ser gärna en soliditet över 40%. Även bolagets ränteteckningsgrad är relativt låg och ligger endast på lite över 2. Med dagens låga ränteläge kanske det inte är så farligt med en lägre soliditet och mindre kassa. Räntan lär förbli hyffsat låg ett tag och höjningarna borde inte ske särskilt snabbt med tanke på dagens makroläge.

Klöverns offensiva agerande kanske är rätt sätt vid ett tillfälle som detta. Jag som ganska defensiv investerare kanske missar en stor avkastning som oftast håller mig till stabilare bolag än detta.

Värdering

Jag gillar att för skojs skull alltid slänga in Benjamin Grahams värderingsformel för att se vart det hade landat. 

Värde = 1,92*(8,5+(2*8,1%)) = 47,50:-/aktie

Räknar man enbart på snitt P/E och snittvinst senaste 10 åren skulle priset landa på 6,1(P/E)*0,81(vinst) = 4,95:-/aktie

Ser man då till fastigheternas verkliga värde (25,5 mdr) och delar detta med antalet utestående aktier (932,5 m) så skulle priset landa på 27:-/aktie och i så fall ge en substansrabatt på 57%. Låter lite felaktigt så vet inte om jag gör något tankefel här kanske.

Om man då ponerar att räntan kommer fortsätta hålla sig låg framöver så kommer folk dra sig mer och mer mot fastighetsaktierna som redan är dyra. I Klöverns fall som nu handlas till en DA till 3,3% vilket är betydligt lägre än 10 års snittet på 4,6%. Trots det så handlas den till ett lägre P/E än 10 åriga snittet på 6,1. På årets vinst handlas den till 4,8, 2017 års vinst 4,3 och 4 till 2018 års vinst räknat på snittökningen på vinsten.
En förklaring att både bolagets yield och bolagets P/E minskat är att bolaget sedan 2009 stadigt sänkt utdelningsandelen.

Jag tycker Klövern känns som ett helt okej bolag med samma typ av strategi som Balder. En offensiv strategi med förvärv av bolag och fastigheter i större städer i attraktiva lägen som ändå inte är mitt i smeten. Trots detta kommer jag inte köpa bolaget då jag inte gillar den höga skuldsättningen och en osäker utdelning. Är man enbart ute efter utdelningen så kan man istället titta på Klöverns preferensaktie som delar ut 20:-/år och har en DA på 6,3% till dagens kurs.

-

Jag tycker fastighetsbolag är lite kluriga att titta djupare på. Jag ser gärna att folk kommer med åsikter om var jag missar och tänker fel och kommer med förslag på vad man skall titta på och hur man värderar olika saker för bolagets räkning!

Ha en trevlig helg allihopa och jag ser fram emot diskussion om bolaget här eller på twitter :)

Fastighetsbolag nr 1: Klövern del 1

Klövern figurerar på Large Cap och har ett börsvärde på runt 10,5 miljarder sek. Deras inriktning är lokalfastigheter i tillväxtregioner och affärsenheterna är uppdelade i fyra enheter: Syd, Öst, Stockholm samt Mellan/Norr. 
Bolaget äger ca 415 fastigheter om ett värde på 35 miljarder sek. Fastighetsbeståndet sträcker sig ifrån Sollefteå i norr till Malmö i söder. Bolagets aktie står för närvarande i 10,69 kr.

Strategi och mål

"Klöverns strategi är att direkt eller indirekt genom dotterbolag förvärva, äga, förvalta, utveckla och försälja fastigheter samt bedriva därmed förenlig verksamhet"

Finans

Klöverns produkter är lokaler. Lokaler som är anpassade efter kundens behov. I deras strategi ingår att eget kapital ska utgöras av både stam- och preferensaktie. Avkastningen på det egna kapitalet skall långsiktigt uppgå till riskfri ränta (som mäts som den femåriga statsobligationsräntan) plus minst 9 procentenheter samtidigt som utdelningen minst ska uppgå till 50 procent av förvaltningsresultatet. Utdelningen till preferensaktierna skall dock inte överstiga 30 procent av förvaltningsresultatet. 

Företagets soliditet ska långsiktigt uppgå till 40 procent (detta bestämdes 2015, innan detta var det 30 procent) samtidigt som räntetäckningsgraden minst ska vara 2,0 (bestämdes 2015 och ersatte tidigare mål om 1,5). Kapitalbindningen ska vara minst 1,5 år.

Faktiskt utfall: ROE senaste 10 åren 11,9 procent, utdelningsandelen har legat över 50 procent 8 av 10 senaste 10 åren, soliditeten senaste 10 åren 31,6 procent, räntetäckningsgraden har varit 2 eller mer 8 av 10 år senaste 10 åren och kapitalbindningen har varit över 1,5 varje år senaste 10 åren.

Förvaltning
Förvaltningen sker i egen regi. Ett stort fokus ska ligga på uthyrningsarbetet för att höja uthyrningsgraden. Även ett stort fokus på miljömässiga aspekter finns i arbetet med hyresgästerna. Nettoinflyttningen ska uppgå till minst 1 procent av hyresvärdet per år och överskottsgraden ska uppgå till minst 65 procent. 

De jobbar mycket med minskning i el och värmeförbrukning vilket ska minska med 8 respektive 6 procent till 2018 samtidigt som antalet gröna hyresavtal skall öka.

Faktiskt utfall: Nettoinflyttningen har varit över 1 procent 8 av 10 år senaste 10 åren, överskottsgraden har bara nått 65 procent två år senaste 10 åren och har som lägst varit 60 procent.

Transaktioner och projekt
De prioriterar projekt med högst avkastning. De vill skapa värde genom exploatering av byggrätter och nyproduktionsrätter för egen förvaltning eller avyttring.
Förvärvade förvaltningsfastigheter skall i snitt ha en långsiktigt direktavkastning på 6 procent per år och projektinvesteringar ska ge en avkastning på eget kapital om 15 procent.

Hyresgäster

Tar man en titt på hyresgästerna för Klövern så kan man se att bland de 10 största så är det bara Ericsson som står för en betydande del av det totala kontraktsvärdet. Den genomsnittliga kontraktstiden för dessa tio är idag 5,3 år samtidigt som den genomsnittliga kontraktstiden för samtliga hyresgäster uppgår till 3,5 år. Av hyresgästerna så kan man även se att flertalet av dem är relativt stabila bolag såsom Ericsson, WSP, Arbetsförmedlingen och PostNord.

Jag har inga åsikter om hur stor del en enda hyresgäst får utgöra av de totala hyresintäkterna men det känns som att det inte får vara allt för stort. Upp till 10 procent kan jag tycka är okej men sen känns det riskabelt då det skulle påverka resultatet för markant om företaget i fråga skulle få problem.

De fyra affärsenheterna

Stockholm

Region Stockholm består av enheterna Stockholm Norra, Stockholm Södra och Uppsala. Stockholm är Klöverns största region och ytan består främst av kontorslokaler. Stockholm är landets mest expansiva del och folkmängden i Stockholms län ökar varje år med cirka 35 000 personer samtidigt som Uppsala är en av Sveriges snabbast växande kommuner. 

Med en byggbransch on fire så gynnas fastighetsbolagen då det planeras för stora utbyggnader av både kommersiella lokaler och bostäder. Stockholmsregionen är därmed den landets mest expansiva region.

Här kan vi se att stora delar av Klöverns bestånd ligger i just Stockholmsregionen. Detta känns logiskt då Stockholm kanske är den "säkraste" regionen för fastighetsinvestering med stor inflyttning och ökande efterfrågan på lokaler och bostäder. När nära hälften av bolagets hyresvärde kommer från en enda region så hade man kanske kunnat önska en större spridning runt om i landet för en bättre diversifiering och mindre risk (om nu fastigheter i mindre städer skulle innebära mindre risk?)

Öst

Region Öst består av enheterna Linköping, Norrköping, Nyköping, Karlskrona och Kalmar. Detta är Klöverns näst största region. I den norra delen av området (Nyköping, Norrköping, Linköping) bor det närmre 500 000 personer vilket gör det till en av landets folktätaste regioner. 

Mellan

Region Mellan består av enheterna Västerås, Karlstad, Örebro, Falun/Säter och Härnösand Sollefteå. Detta är den tredje största regionen och det är kontorsytor som utgör den största delen här. I denna regionen har det i flera år påvisats en positiv befolkningstillväxt. Här domineras fastighetsmarknaden av lokala aktörer. 

Syd

Region Syd består av enheterna Göteborg, Malmö, Borås och Halmstad. Region Syds fastigheter består mestadels av lager- och logistikfastigheter. Hela 57 procent av den totala ytan i regionen består av detta. I Göteborg ökar befolkningen med i snitt 7 000 personer per år samtidigt som Skånes folkmängd ökar i snabbare takt än riket i övrigt. 

För att sammanfatta och få en bild över hur hyresvärdet ter sig över de fyra olika regionerna så fanns denna förklarande bild med i årsredovisningen.

Här kan vi se att över hälften av alla lokaler är kontorslokaler och att största hyresvärdena kommer ifrån Stockholm. Vi kan även se hur fastighetsbeståndet utvecklat sig där hyresvärdet ökat de senaste åren, troligtvis på grund av det gynnsamma klimatet, samtidigt som uthyrningsgraden och överskottsgraden hållit sig på stabila nivåer i linje med deras mål.

När man tittar på hur kontraktsstrukturen är för Klövern så utgår en fjärdedel av samtliga kontrakt inom ett år. Genomsnittliga kontraktstiden är 3,5 år vilket jag kan tycka är ganska kort tid men detta är något de jobbar med att öka för bättre stabilitet. 

Även om fastigheterna de har inte ligger i "top notch" områdena så är de flesta fastigheterna i väldigt fina områden. Jag som bor i Göteborg tycker verkligen att de lyckats med fastigheterna de förvärvat här. Jag tycker även det kan vara en bra diversifiering över landet då i motsats till exempelvis Hufvudstaden som enbart har fastigheter supercentralt i Göteborg och Stockholm vilket jag i vissa fall kan vara riskabelt.

Bolagets finansiering

På grund av den fortsatt låga räntan har företagets genomsnittliga ränta på dess lån minskat från 3,5 procent till 2,7 procent.

Av de utestående lånen som bolaget har så är det en relativt liten del som är "dåliga" lån. De lån som har över 4 procent i ränta är enbart 3,5 miljarder av de totala nästan 22 miljarderna som bolaget har i lån. Det är även dessa som har längst kvar till sitt förfalloår. Från 2021 och framåt.

Av lånen så har bolaget valt att räntesäkra 47 procent av de räntebärande skulderna. 

Ägarstruktur och ledning

Klövern har sammanlagt 43 911 st aktieägare varav 69 procent ägs av de tjugo största ägarna. Av samtliga ägare så står de privata för den största delen om 81 procent. 

Arvoden till styrelse höjdes med totalt 15 000:- till 2016 och uppgår idag till 715 000:-. Av dessa utgår 280 000:- till ordföranden och 145 000:- för respektive ledamot. Styrelsen består av de fem styrelseledamöterna Fredrik Svensson (ordförande), Rutger Arnhult (VD), Ann-Cathrin Bengtsson, Eva Landén och Pia Gideon. Arvoden som jag anser vara rimliga och ej i överkant.

Av dessa är det bara Fredrik Svensson och Rutger Arnhult som har ett aktieinnehav i Klövern. Resterande tre har inget aktieinnehav alls. Jag tycker att om du sitter i ett bolags styrelse så skall du ha ett aktieinnehav för att visa att du är seriös med att driva företaget framåt. 

I bolagets ledning ser det dock annorlunda ut. Av de fyra i bolagets ledning så har alla egna innehav i Klövern. Peter Kinnunen (42 800 stamaktier B och 2 145 preferensaktier), Susanne Essehorn (29 000 stamaktier A), Rutger Arnhult (9 376 732 stamaktier A, 85 173 646 stamaktier B och 596 955 preferensaktier) och Jens Andersson (37 000 stamaktier B). 

I bolagsledningen så är det Rutger och Peeter som har övriga styrelseuppdrag. Jag har en tro av att det säkert kan vara bra att ha varit aktiv i fler bolagsledningar för att ha tillräcklig erfarenhet för att veta vad som krävs för att i ledningsuppdraget leda bolaget i rätt riktning. På samma gång kan jag tycka att Rutger som har uppdrag i sex bolag utöver Klövern kan göra att du inte gör ett perfekt jobb i samtliga så något bolag bör bli lidande.

Rutger Arnhult har de senaste åren minst sagt varit i hetluften där man kunnat läsa allt från krogslagsmål till försök att ta över bolaget Tribona. En enkel sökning ger flertalet träffar på inte så positiva tongångar kring honom, exempelvis här och här.

I nästa del kommer jag gå igenom bolagets finanser och dyka ner mer i det vilket jag kan tycka är den roliga delen i analysarbetet.

Analys av ABB 1.3

I denna delen sammanställer jag informationen från föregående inlägg i min analys av bolaget och försöker mig på en liten värdering. Till vilket pris skulle bolaget kunna vara köpvärt idag.

10 års tillväxt

Omsattningstillväxt - 7%

Vinsttillväxt - 8,7%

Utdelningstillväxt - 19%

Tillväxt eget kapital - 13,6%

Tillväxt fritt kassaflöde - 9,61%

Snitt P/E - 16,6

Snittvinst - 8,5:-/aktie

Jag gillar att specificera upp tal som dessa för att kunna få en liten bild av hur bolaget har utvecklats och kommer utvecklas de kommande 10 åren.

Benjamin Graham

V=EPS*(8,5+2g)

V=värde, EPS= vinst per aktie, g=vinsttillväxt i procent

10,03(räknat på 2015 års förväntad vinst)*(8,5+(2*0,87))=103,30:-/aktie

Räknar man då lite defensivt

10,03*(7,5+(2*0,87))=92,67:-/aktie

Min egen värdering

Jag brukar titta en del på nuvarande direktavkastning och vilken utdelningstillväxt jag vill att aktien skall ha för att få fram vad jag kan vara villig att betala för aktien. Jag tittar även på hållbar VPA samt skäligt P/E-tal för att få mig en uppfattning.

Långsiktig investering har lagt upp detta fint i sina investeringskriterier (här).

Tittar vi då på dagens yield på 3,9% och så skulle jag vilja se en utdelningstillväxt om 10% vilket jag inte tror ABB kommer klara av att hålla då utdelningsandelen rusat samtidigt som utdelningen ökat. Med en vinstmarginal om 8,7% och jag gärna ser att utdelningstillväxten inte är högre än vinsttillväxten. Här skulle jag då gärna köpa ABB till en yield runt 5% för att då bara kräva runt 8% i utdelningstillväxt.

Detta skulle då ge ett pris om 129:-/aktie

Ser man då till hållbar VPA samt skäligt P/E så kan man se att snittvinsten senaste 10 åren varit 

8,5:-/aktie medans snitt P/E varit 16,6.

Ska vi då se 8,5:-/aktie som hållbar VPA och snitt P/E som hållbart så når vi ett pris/aktie på 

141,10:-/aktie.

Summering

När man då summerar detta så får man ett brett spann från 141,10:-/aktie ner till 92,67:-/aktie.

Eftersom jag när jag tittat på ABB inte känner mig särskilt bekväm i deras belåning ihop med att P/B är relativt högt och aldrig varit nere på de nivåer jag vill att det skall vara så vill jag här gärna ha en ganska stor säkerhetsmarginal innan jag skulle göra ett större köp i ABB.

Med detta i åtanke skulle jag kanske kunna tänka mig att köpa ABB om aktien närmade sig nivåer runt 100-lappen.

Vad säger ni andra? Har ni helt andra åsikter kring ABB och tycker bolaget absolut är värt mer än runt 100:-/aktie?

Analys av ABB 1.2

I analysdel 1.2 går vi igenom bolagets finansiella ställning så som storlek, intjäningsförmåga, utdelningshistorik etc. Allt för att se hur stabilt bolaget är och för att kunna förstå ifall bolaget har chans till samma intjäning i framtiden.

Tillräcklig finansiell storlek

I skrivande stund står ABBs aktie i 164,30:- vilket ger ABB en bolagsstorlek om drygt 378 miljarder kronor. De flesta Large Cap bolag tycker jag har tillräcklig finansiell storlek för att jag ska kunna känna mig trygg i att investera i dem.

Tillräcklig finansiell ställning

Omsättningstillgångar skall vara dubbelt så stora som kortfristiga skulderna och vara större än totala skulderna.

Nej och nej. Omsättningstillgångarna är 207 MSEK och kortfristiga skulder är 129 MSEK samtidigt som totala skulderna är 232 MSEK. Här klarar inte ABB kraven tyvärr.

Bolaget har även en soliditet under 40% vilket jag tycker är aningen för dåligt.

Bolagets debt/equity ratio skall vara lägre än 0.5.

Här klarar ABB inte heller kravet då 232 MSEK(skulderna)/139 MSEK(eget kapital) = 1,67

Har bolaget en intjänings- och utdelningstillväxt?

Bolaget har senaste 10 åren haft en vinsttillväxt om 8,7%. 

Omsättningstillväxten under samma period har varit 7%. 

Utdelningstillväxt senaste 10 åren har varit 19%.

Det egna kapitalet har under samma period vuxit med 13,6% per år.

Här kan vi se att bolaget har gjort väl ifrån sig som skapat mycket värde till aktieägarna men den höga utdelningstillväxten har gjort att utdelningsandelen har gått från 30% till 68% senaste 10 åren och detta gillar inte jag. En slutsats man kan dra av det är att höjningarna framöver inte kommer ligga i samma storlek som föregående 10 år.

Hur rimlig är dagens värdering på ABB

P/E ligger för tillfället på 16,3 jämfört med sitt 10 års snitt på 16,6. Dagens P/B på 2,8 ligger en liten bit under 10 års snittet som ligger på 3,3. Här ser jag gärna att P/E ligger under 15 samt att jag inte vill betala mer för P/B än 1,5. Även här klarar inte ABB mina krav.

Man kan inget annat än hålla med om att ABB är ett väldigt fint bolag men till dagens värdering så känner jag iaf inte att jag vill köpa in mig. De har en aningen för hög skuldsättning för att jag skall känna mig helt trygg i att göra ett större inköp och med minskande vinstmarginal ihop med en ökande utdelningsandel så tror jag att avkastningen framöver kan bli begränsad.

-

I nästa del kommer jag ge mig på en liten värdering av bolaget och se vid vilket pris jag skulle kunna tänka mig att köpa in mig ifall det blir aktuellt.

Analys av ABB del 1.1

Första bolaget ut i min satsning att analysera alla bolag jag köpt in till Veckoportföljen snäppet noggrannare för att se ifall de förtjänar att fortfarande handlas in i Veckoportföljen och om det finns chans att de kanske köps in som ett större innehav generellt.

Jag kommer göra så att jag punktar upp mina investeringskriterier överst i alla analyser som frågor som jag sedan kommer svara på i analysen.

• Vad sysslar bolaget med?
• Hur ser företagsstrukturen ut?
• Hur ser bolagets marknadsposition ut?
• Hur ser branschen och konkurrenterna ut? (framtidsutsikter)
• Hur planerar bolaget att växa i framtiden?
• Finns det något konkret att säga om bolagets ledning?

Vad sysslar bolaget med?

ABB är världsledande inom kraft- och automationsteknik. De har sitt säte i Zürich i Schweiz men handlas på börsena i Stockholm, New York och Schweiz. ABB består av fem divisioner (power products, power systems, discrete automation and motion, low voltage products samt process automation) som vi kommer gå igenom mer längre in i analysen.

Företaget sysselsätter 140 000 arbetare och är aktiva i över 100 länder. De har även sju forskningscentra runt om i världen. I Sverige har ABB cirka  9000 medarbetare och finns på 30 orter. Svenska ABB är en ledande leverantör av produkter och system för kraftöverföring samt process- och industriautomation. 

Hur ser företagsstrukturen ut?

Power products (kraftprodukter)

Kraftprodukter är nyckelkomponenterna för att transmittera och distribuera elektrisk energi. Här tillverkar ABB transformatorer, brytare, mättransformatorer, högspänningskablar och annan ingående utrustning.

Power systems
Här erbjuder ABB färdiga anläggningar, system och service för transmissions- och distributionsnät och till kraftanläggningar. Funtionella och effektiva stationer så som flexibla transmissionssystem med växelström (HVDC) och högspänd likström (HVDC-light).

Discrete automation and motion
Denna divisionen erbjuder produkter, lösningar och service som höjer produktivitet och energieffektivisering. Motorer, generatorer och robotar driver, styr och åstadkommer rörelse i flertalet automationsapplikationer.

Low voltage products
Detta är kanske den division där ifrån de flesta svenskar känner igen ABBs produkter. Här tillverkas lågspänningsställverk, lågspänningsbrytare, kabeltillbehör etc. Här tillverkas eluttag, kabelsystem för att skydda människor (jordade elprodukter), elkablar etc. Vi har väl alla sett elutrustning med det lilla klistermärket med ABBs logga på.

Process automation
Denna division ansvarar för utveckling, produktion, marknadsföring, försäljning och produktsäljstöd samt service för automationsprodukter för styrning och övervakning.

Affärsidé

ABBs affärsidé sedan omväxlingen 2014 är att bli världsledande inom kraft och automation. Detta avser de göra med sin strategi "Next level". Som det står i årsredovisningen skall de tack vare sin starka ställning på attraktiva marknader "accelerera hållbart värdeskapande för att leverera attraktiva avkastningar till aktieägarna.". ABB räknar med att marknaden inom energi, industri, transport och infrastruktur från 2015 till 2020 skall öka med 150 miljarder USD och vill därför lägga fokus på denna marknad.

ABBs mål med "Next level" är därför att öka operativt resultat per aktie med 10-15 procent (CAGR, compound annual growth rate) och generera ett kassaflöde på investerat kapital (CROI, compound return on investment) i närheten av 16 procent för perioden 2015 till 2020.

Hur ska de då klara det?

Här kommer ABB rikta in sig på tre områden: lönsam tillväxt, kraftfullt genomförande och affärsdrivet samarbete.

Lönsam tillväxt

För att uppnå en högre nivå av lönsam tillväxt kommer de att under perioden göra flertalet förvärv och ingå fler partnersamarbeten. För att ABB ska kunna växa organiskt gäller det att ligga i framkant med exempelvis sitt robotsegment. Här finns stora möjligheter för tillväxt i exempelvis elektronik och livsmedelspaketering. Inom transport och infrastruktur finns lovande segment inom elektrifiering och jag tror särskilt att ABB kommer gynnas av den arbetet med laddstationer till den ökande användningen av elfordon.

Kraftfullt genomförande

Det kraftfulla genomförandet har under en tid varit lyckosamt då detta har visat sig i kundnöjdhetsmätningar som ökat år efter år. ABB jobbar även med ett sparprogram som det senaste åren resulterat i att de årligen sparat runt 1 miljard USD. 

Affärsdrivet samarbete

Den största förändringen här är förändringen av den organisatoriska uppdelningen. Här har man gått från åtta regioner till tre. De nya organisationsområdena är nu, Nord- och sydamerika, Europa och Asien, Mellanöstern och Afrika.

En stark sida av ABB tycker jag är deras Robotics-avdelning. ABB har installerat över 250 000 robotar världen över och med ett ökat tryck på robotar som hjälpmedel så är jag övertygad om att de kommer få installera ännu fler.
Det absolut mest spännande projektet de har igång tycker jag är deras tvåarmade robot som skall kunna hjälpa till med alla möjliga saker. Montering av små komponenter vid monteringsautomatisering eller varför inte hälla upp en kopp kaffe till dig i hemmet ;)

Bolagets ledning

När man tittar in på bolagets ledning så kan jag ärligt säga att den enda personen jag hört något om tidigare är Jacob Wallenberg som nu varit engagerad i ABB sen 1999. Jacob Wallenberg sitter inte bara med i ABBs ledning utan är även involverad i Investor, Ericsson och SAS. 

Ska man se till hur stabil och pålitlig ledningen för ABB är så skulle jag nog vilja påstå att den är väldigt pålitlig. Bolaget har senaste 10 åren visat stabila resultat om än att man på senare dagar tagit på sig lite högre skuldsättning.

När man går igenom både koncernledning och styrelse så ser man att de allra flesta har verkat inom ABB i över 10 år vilket jag tycker visar på stabilitet och solidaritet mot företaget.

-

Med detta sagt så tänkte jag påbörja del 1.2 av analysen och titta lite på företagets finansiella ställning så håll utkik efter de.

Analys av Cloetta del. 2

Långsiktiga finansiella mål?

De vill öka sin försäljning organiskt i minst samma takt som marknaden vilket historiskt har varit mellan 1-2%.
Det långsiktiga målet är att nettoskuldsättningen/EBITDA skall vara omkring 2,5 ggr. På grund av de båda förvärven och diverse omstruktureringar under året ligger de nu runt 3,95.

När kommer bolaget kunna börja med utdelning?

Långsiktigt vill bolaget dela ut mellan 40-60% av resultat efter skatt. Tanken är att det framtida kassaflödet ska användas till amortering samtidigt som det kan komma att finnas utrymme för kompletterande förvärv och aktieutdelning. 

Detta kan kännas motsägelsefullt då styrelsens ersättning nu ska höjas och ett nytt incitamentssystem ska in. Incitamentsprogrammet innebär att vissa personer utöver lön även ska få utdelning i form av aktier som uppgår till 70% av årslönen

Äger styrelsen en betydande del aktier i bolaget?

6/8 personer i styrelsen äger aktier där minsta innehav hos en styrelsemedlem är 5500 aktier vilket är 146 850:-

I koncernledning äger alla aktier och minsta innehav där är 8 543 aktier vilket är 228 098:-
Totalt äger styrelse(2 618 653 st) och koncernledning( 421 993 st) 3 00 646 st vilket motsvarar ungefär 1% av antalet utestående aktier. Vore det inte för styrelseledamoten Olof Svenfelt som äger 30 A-aktier och 2 347 300 B-aktier så skulle det enbart uppgå till 693 346 st vilket då motsvarar 0,24% av antalet utestående aktier. 

Detta kan jag tycka är lite för liten andel att äga för hela styrelsen och koncernledningen(här är Bengt Barons innehav inräknat trots att han nu sagt upp sig). Den blyga siffran gör ju inte att man tycker att styrelse och koncernledning verkligen tror på bolaget.

I den översiktliga finansiella informationen kan vi se att nettoomsättningen senaste fem åren ökat med i snitt 1,2% per år vilket inte är särskilt imponerande. Räknar man senaste 4 åren hamnar siffran på det dubbla vilket inte heller är särskilt imponerande även om man kanske kan tyda det som en stigande trend.

Ser man till resultatet så får man inte en särskilt rolig läsning men mycket beror på de många investeringarna som gjorts de senaste sex åren. Nu kan man kanske säga att de är "klara" med uppköpen för ett litet tag och vi får väl se ifall det nu kan utvisa sig ifall de kommer klara av att bli lönsamma framöver. 

Från det fria kassaflödet kan man använda pengarna till exempelvis utdelningar, återköp eller investera för tillväxt. Här kan vi ju se att de inte har särskilt stort fritt kassaflöde vilket innebär att det inte finns så mycket pengar över för exempelvis utdelning. 

Det kan vara missvisande att titta på det fria kassaflödet på företag som är av den mindre karaktären och som investerar kraftigt för att växa som Cloetta faktiskt gör. Dessa investeringar tillför ju värde till aktieägarna och detta syns inte i det fria kassaflödet.

Det egna kapitalet kan man ju dock se att det är i en uppåtgående trend och detta beror nog till stor del på grund av deras filosofi att amortera mycket på deras skulder.

SLUTSATSEN man kan dra av att titta på bolagets översiktliga finansiella information tycker jag är att det inte är någon imponerande läsning. Det man kan se är en stigande trend i det egna kapitalet och det fria kassaflödet vilket är positivt. Omsättningen visar inte heller att bolaget växer särskilt mycket men med alla förvärv och deras ingång på lösviktsmarknaden kanske kan ändra detta?

Här går jag igenom hur deras betalningsförmåga ser ut både på lång sikt och kort sikt. Detta gör jag för att se hur företaget skulle påverkas ifall det kommer tvära förändringar i exempelvis räntor och lånen helt plötsligt blir dyrare.

En soliditet om över 40% tycker jag känns som en bra nivå. Jag tror inte Cloetta kommer ha svårt att hålla soliditeten på en bra nivå nu när amorteringen prioriteras.

Jag tittar även på balanslikviditeten i bolaget för att se hur deras betalningsförmåga på kort sikt är. Här kan vi se hur många gånger omsättningstillgångarna (förklaring av omsättningstillgång finns här) täcker de kortfristiga skulderna. Jag ser gärna att detta ligger över 1,5-2 ggr för att veta att de klarar av kortsiktiga svängningar i räntorna.

Ränteteckningsgraden visar hur lönsamt bolaget är i förhållande till deras räntekostnader. Här är ett så högt tal som möjligt bra. Cloetta visar en fin ränteteckningsgrad och det känns ju skönt att veta att de tjänar betydligt mer än vad räntekostnaderna är.

När jag tittar på skuldsättningsgraden så gör jag det för att få reda på hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med räntebärande skulder jämfört med eget kapital. Här ser jag att ett sunt tal bör hamna nånstans under två men helst så lågt som möjligt. Cloetta har i princip alltid legat väldigt lågt här och det tycker jag är betryggande och visar att de inte tar på sig onödigt mycket skulder.

När det kommer till goodwill för Cloetta så är den för tillfället ganska hög men det beror på de flertalet förvärven senaste åren. Jag ser inget problem i att goodwillen är hyffsat hög för jag kan tycka att det är kvalitetsbolag de förvärvat och att det då kan vara värt det.

SLUTSATSEN av att analysera Cloettas betalningsförmåga visar att de har en god betalningsförmåga. De har stabila finanser och man behöver inte vara orolig för att de kommer få betalningsproblem inom närmsta framtiden.

Jag tittar även på själva lönsamheten för bolaget. Tjänar de några pengar på sakerna de säljer och kan de förvalta det kapitalet de har liggande.

Bruttomarginalen visar lönsamheten för bolaget då vi endast beaktar de direkta kostnaderna. Här är så högt som möjligt vi vill se. Cloettas nästan 40% är en bra marginal. De har legat runt samma nivå senaste 5 åren så då är det väl inte mer än rätt att anta att bruttomarginalen kommer fortsätta ligga där framöver.

Med rörelsemarginalen så tittar vi på hur mycket av omsättningen som blir kvar för att täcka skatt och räntor samt även ge vinst. Även här vill vi se att den marginalen är så hög som möjligt. Denna marginalen har stigit senaste tre åren vilket indikerar att bolaget blir allt mer lönsamt vilket känns positivt.

Vinstmarginalen visar hur stor vinsten per omsättningskrona är. Samma sak här. Ju högre desto bättre. Den har varit negativ mellan 2010-2012 och det beror på förvärven under perioden. Nu när förvärven är gjorda så ökar marginalen och detta kan vi se som ett gott tecken på att bolaget är på väg åt rätt håll.

Avkastning på egna kapitalet visar hur väl företaget kan förvalta och förränta det egna kapitalet. Här vill jag gärna se upp mot 20% och här är ju inte Cloetta ens i närheten av att nå det.

Avkastning på det totala kapitalet kan jag tycka vara ett än viktigare nyckeltal då det visar verksamhetens effektivitet oberoende av hur kapitalet är finansierat. Ger företagets verksamhet en acceptabel förräntning på de resurser som företaget förfogar över? Ju högre desto bättre och ser gärna att man kommer upp mer än bara 2-3% som Cloetta klarar av.

Avkastning på det sysselsatta kapitalet visar företagets lönsamhet i förhållande till externt lånat kapital och eget kapital. Detta nyckeltalet tar endast hänsyn till den del av kapitalet som kräver avkastning och är bra att använda för investeringsbedömning. Ett högt värde visar att avkastningen på satsade pengar är god. Cloetta når inte heller här upp särskilt högt med avkastningen vilket jag tycker är ett minus.

Hävstången visar hur mycket bolaget använder sig av externt finansierat kapital. Ett högt utfall visar att man använder sig av hög skuldsättning och ett lågt det motsatta. Detta har minskat med åren med den allt högre fokuseringen på att amortera av bolagets nettoskuld. 

SLUTSATSEN av att titta på bolagets lönsamhet tycker jag visar att Cloetta mycket väl kan komma att bli ett bolag med stabil intjäning. Om de inte gör något nytt förvärv utan följer sin amorteringsplan så kommer marginalerna att öka och det kommer förhoppningsvis finnas utrymme för att börja dela ut pengar till sina ägare. Jag tycker även att det är en nackdel att de inte har en högre avkastning på deras kapital.

-

I ett slutord får jag säga att Cloetta är ett fint bolag. De har en stabil verksamhet som kommer inbringa pengar så länge folk vill ha godis. Godisförsäljningen har ökat i ungefär samma takt senaste 5 åren och jag tror chansen är större att försälkningen avtar än tvärtom.

Det finns en stor utmaning i den mer hälsomedvetna människan och för att bolag som Cloetta ska fortsätta ligga i framkant så måste de följa med i den trenden. Detta är en trend som många bolag i världen kämpar med.

Ska jag vara helt ärlig så har jag inte blivit så mycket klokare på ifall jag vill investera eller inte. Jag tycker Cloetta har de bästa varumärkena när det kommer till svenskt godis men kommer de att vara ett lika bra bolag 10 år från nu? Kommer folk fortfarande vilja trycka i sig massa godis om 10 år? 

Jag vet faktiskt inte och för tillfället så tror jag inte att jag kommer att investera. Vad säger ni andra där ute? Missar jag en fin möjlighet här? Är min analys helt knas och måste rättas till? Tar gärna emot feedback :)

Analys av Cloetta del. 1

Cloetta i korthet

Cloetta grundades 1862 och är ett ledande konfektyrbolag i Norden, Nederländerna och Italien.Cloetta både tillverkar och säljer sockerkonfektyr, chokladprodukter, nötter pastiller och tuggummi.
Deras produkter säljs i fler än 50 länder. De 10 största varumärkena står för ca 60% av försäljningen. De har 2 500 anställda vid 11 fabriker i 6 länder.
Noterat på Nasdaq Stockholm.
Cloetta svarar för 67% av västeuropas konsumtion av konfektyr och i värde står sockerkonfektyr för 24%, chokladkonfektyr för 57% samt pastiller och tuggummi för ca 19%.

Största varumärkena

Här nedan följer Cloettas kändaste varumärken som säljs runt om i Europa. De 10 största varumärkena står för ca 60% av Cloettas försäljning.

Ahlgrens bilar, Bridge, Center, Chewits, Dietor, Dietorelle, Galantine, Goody Good Stuff, The Jelly Bean Factory(nytt tillskott under 2014), Jenkki, Juleskum, Kexchoklad, King, Läkerol, Plopp, Malaco, Mynthon, Nutisal(nytt tillskott under 2014), Red Band, Saila, Sperlari, Sportlife, Sportlunch, Sisu, Tupla, Venco och XyliFresh.

Är bolaget cykliskt?

Njae relativt okänslig för konjunktursvängningar och har en stabil tillväxt som framförallt drivs av befolkningstillväxt och prisökningar. Lågkonjunkturer påverkar Cloetta främst genom en allmän prispress från handeln och konkurrens från handelns egna märkesvaror. 

Tillväxten för bolaget sker nästan enbart genom utveckling av befintliga starka varumärken och uppköp så som Nutisal och The Jelly Bean Factory

Hur påverkas bolaget av omvärldsfaktorer?

DollarprisetRåvaror prissätts i dollar så en stark dollar missgynnar bolag som Cloetta då de importerar stora mängder socker, kakao etc.

Ränta
Här är inte Cloetta särskilt påverkade. Visst att ju mer pengar folk har på fickan desto mer kan de lägga på godis och choklad men jag tror detta är marginellt. Godiset till fredagsmyset känns heligt här i Sverige så då drar man nog ner på andra kostnader.

Oljepriset
Det enda som blir dyrare med ett högre oljepris här är deras transportkostnader vilket för tillfället är ganska tillfredsställande.

Vilka konkurrenter har dem?

Haribo, Lindt & Sprüngli, Nestlé, Mars/Wrigley, Mondelez, Perfetti och Ferrerro. 
Inom nötmarknaden står handelns egna märkesvaror för ca en tredjedel av totalmarknaden.
För att möta konkurrensen gäller bra slagande reklam, sticka ut och med bra kvalitet och smak övertyga kunderna att välja Cloetta varor då 80% av köpbesluten för godis tas på plats i butiken.

Hur planerar bolaget växa framöver?

Vill växa genom organisk försäljningstillväxt genom nya initiativ och kostnadseffektivitet.
Fokus ligger på marginalexpansion och volymtillväxt. Att fortsätta satsa på redan starka märken samt att sprida dessa geografiskt. 
Att istället för att introducera helt nya varumärken till marknaden kommer företaget satsa på redan kända varumärken men istället med nya smaker och övriga mixar. Exempelvis Juleskum Pepparkaka som kom under 2014.

Satsningen geografiskt kommer bestå av exempelvis att Cloetta går in med sin chokladkonfektyr i Finland där det i princip bara tidigare funnits Tupla och Royal.

De jobbar hårt mot att kostnadseffektivisera. Exempelvis så har de med sitt omstruktureringsprogram under 2014 stängt flertalet fabriker och implementerat "Lean 2020" i produktionskedjan.

De kommer även fokusera på att utveckla sina medarbetare med diverse undersökningar och ledarskapsutbildningar.

Cloetta håller på att implementera ett helt nytt affärssystem. Detta gör de för att mer standardisera sina system för att öka effektiviteten. De går från ett system med 500 anpassningar till ett mer standardiserat system med 8 anpassningar. De ska med detta kunna förädla verksamheten och bli ännu vassare inom processer som tex "order to cash".
Detta tror jag kan öka försäljningen och få dem att växa ännu mer ifall de får detta system att fungera.

Hur ser framtida utbud och efterfrågan ut för råvaror som Cloetta köper in?

Socker
Sockerpriset har legat på rekordhöga nivåer de senaste åren och detta beror främst på att det finns ett underskott på socker i Europa. EU förbrukar cirka 16 miljoner ton socker per år medans det bara produceras 13 ton per år. Anledningen att det inte produceras mer är de restriktioner som finns inom EU som säger att 13 ton är högsta tillåtna produktionen för användning i livsmedelsproduktion. 
Detta har då inneburit att man importerat allt mer socker och eftersom socker är belagt med tullavgift så påverkar såklart detta Cloettas finanser. 
Jordbruksverkets sockerkommissions långtidsprognoser visar att EUs sockerpris kommer sjunka och närma sig världsmarknadspriset (länk) och ökat produktion i länder med låg produktionskostnad. Detta kommer i framtiden gynna Cloetta som kan minska kostnaden för sin produktion.

Kakao
Priset på kakao är relativt högt och med tanke på att kakaobörsen är ganska liten så blir den en plats för spekulation och det resulterar i att kakaopriset utsätts för stora prisfluktuationer. 
Priset på råvarorna är ju ofta väldigt beroende av hur skörden blir år för år. Det är även underskott på kakao och hot om ebola i Elfenbenskusten varifrån huvuddelen av Europas kakao kommer.

Lösviktsgodis? Bättre/sämre än övriga konkurrenter?

Cloetta har tecknat avtal med Coop Sverige om att sälja lösviktsgodis under namnet "Godisfavoriter". Detta kommer dra igång under 2015. Cloetta har sedan många år drivit ett liknande koncept, Karkkikatu, i Finland och det har varit framgångsrikt så vi får hoppas på succé även här.
Löskonfektyren i Sverige beräknas stå för 30% av den totala konfektyrmarknaden så här finns det marknadsandelar att plocka. Sortimentet kommer omfatta 150 artiklar och kommer finnas i över 700 Coop-butiker runt om i Sverige. Utöver det blir det även ett lösviktskoncept för natursnacks.
Kommer detta generera mer försäljning även i Europa?Lösviktsgodis har en mycket stark position i de nordiska länderna med en hög andel av den totala konfektyrkonsumtionen medans konsumtionen av lösvikt är betydligt lägre i Centraleuropa där förpackad sockerkonfektyr och choklad har en starkare ställning. Jag tror inte lösviktsgodiset kommer expandera ut i Europa (i alla fall inte än på ett tag) på grund av bristande efterfrågan på dessa varor.

Vilka hinder har Cloetta framför sig?

Efterfrågan på äkta/ekologiskt odlade varor ökar samtidigt som tillsatser av olika slag och konstgjorda framställda ämnen ifrågasätts. Konsumenten vill hellre ha naturligt socker eller stevia än sötningsmedel.

Konsumenten tänker mer och mer på miljön och vill äta saker de vet inte är dåliga för miljön. Detta sätter press på en konfektyrtillverkare som Cloetta vilket även de har förstått. De har därför gått över till hållbar kakao från UTZ-certifierade bönder och antagit en ny palmoljepolicy. De jobbar för att minska energiförbrukningen, avfallen och koldioxidutsläppen.

I vad man kan säga ett Sverige med "hälsohysteri" gör de, kanske jag kan tycka, lite för lite för att hänga med. De har under 2014 förvärvat Nutisal som har ett brett sortiment på nötter men skulle du jämföra dessa rostade nötter mot helt vanliga obehandlade nötter så skulle de nog inte klassas som särskilt nyttiga.

Jag kan istället tycka att Cloetta borde titta på att kanske göra som Delicato gjort och ge sig in på träningsmarknaden. Delicato som är kända för sina chokladbollar och dammsugare har börjat tillverka proteinbars som de säljer hos diverse kosttillskottsdistributörer. Jag menar, vem hade inte velat äta en proteinbar som smakar som Polly eller plopp?

Hur ser godiskonsumtionen ut i Sverige respektive Europa?

Till fredagsmyset här i Sverige så äter familjen medelsvensson en del av veckokonsumtionen på 1,2 kilo. Detta blir årsvis 62,5 kilo godis per familj. En svensk medelfamilj består av två föräldrar och två barn. Detta betyder då att vi i Sverige har 2 440 035 familjer. Multiplicerar man dessa familjer med den årliga godiskonsumtionen så får man en årlig konsumtion på 182 709 820 kg godis per år eller ungeför 183 000 ton godis per år. (källa)

Det man kan utläsa ifrån Jordbruksverkets hemsida är att konsumtion av konfektyrvaror ökat kraftigt senaste 20 åren och vi nu äter drygt 17 kg godis per person och år. (källa)

Här kan vi se marknadsutvecklingen på Cloettas marknader de senaste 10 åren. En stadig utveckling som inte visar några tecken på att avta.




Ser man sedan på graferna från Jordbruksverket så visar de på att konfektyrmarknaden möjligen avtagit en aning senaste 3 åren men sammantaget är det en ökande kurva för choklad- och konfektyrvaror.

Om man sedan ser till helheten på själva sockerkonsumtionen så kan man väl kalla den nästan stagnant om än lite negativ.

Jag försökte även här hitta statistik för användandet av stevia men hittade inte någon direkt satistik för detta. Stevia används främst i Cloettas sockerfria val så som Läkerol, Dietorelle och deras tuggummin.

Cloetta på de olika marknaderna

Marknaderna Cloetta är ledande i och vad som säljer bäst

Råvarukostnaderna och förpackningsmaterial svarar för cirka 60% av produktionskostnaderna.

Kostnaden på råvaror styrs av tillgång och efterfrågan. Råvaror prissätts även i dollar så med en stark dollar blir det dyrt för Cloetta att tillverka i alla fall choklad och nötter framöver.

-

Eftersom analys blir så lång kände jag att det kan vara idé att dela upp den i två delar. I del 2 kommer jag att gå igenom den finansiella delen för Cloetta och skriva lite sammanfattande om mina tankar kring bolaget och ifall jag tycker det är värt att investera i eller ej.

Jag tycker det är svårt att analysera mindre bolag och veta exakt vad jag ska titta på. Har svårt att få en känsla av ifall det är säkert att investera i eller inte. En stor skillnad från att titta på stora stabila bolag med befintliga fina kassaflöden och utdelningar. Tycker ni jag är helt fel ute i sakerna jag tittar på så ge mig gärna tips på hur jag ska ta mig an småbolagen i mina analyser! :)

Analys TeliaSonera

Nu när vi med stormsteg närmar oss utdelningssäsongen så kunde jag ju inte motstå att ge mig på att analysera allas vårat TeliaSonera.
Detta "tråkiga" bolag tycker jag nästan är ett måste i alla utdelningsinvesterares portföljer.

Översikt

TeliaSonera är en nordisk jätte inom telekommarknaden vars kärnverksamhet är att skapa bättre kommunikationsmöjligheter för privatpersoner och företag genom mobil- och bredbandslösningar.

De är en stor internationell koncern som träcker sig hela vägen från Sverige till Nepal. Med aktivitet och dotterbolag i Ryssland, Baltikum, Turkiet samt Spanien är de ett välkänt namn ute i Europa. 

Deras mest kända dotterbolag här i Sverige är troligtvis Halebop(100%) medans utomlands är det väl Turkcell(38%) som de flesta känner igen.

De ligger i framkant vad det kommer till utvecklingen av 4G, de har 600 000 tv-kunder i Sverige, hela 27 000 anställda runt om i världen och ett börsvärde runt 215 mdr SEK.

Av deras 27 000 anställda är fördelningen nästan helt jämlik. 57% män och 43% kvinnor.

Fundamental information

TeliaSonera är ett oerhört stabilt och finansiellt starkt bolag. I balansräkningen sett över 10 år ser det i princip likadant ut varje år och de har vuxit med ungefär 1-2 % /år senaste 8 åren. 

Sett till senaste 10 åren så är de enda röda siffrorna jag kan få fram på hela analysen så är det år 2008. Och det är när jag tittar på deras "rörelselikviditet". Jag tittar om rörelsekapitalet som blir över efter de kortfristiga skulderna är betalda täcker de långfristiga skulderna som bolaget har.

De har med andra ord en fantastiskt fin resultathistorik. De få saker man kan se och kanske anmärka på är deras hävstång i kapitalet som ökat varje år sedan 2005 vilket innebär att de alltmer använder sig av av externt kapital för sin finansiering.

I samband med detta har deras soliditet minskat varje år sedan 2008 men gjorde en mindre uppryckning 2013 då det ökade från 38,2% till 39,5%. Jag ser inte detta som ett problem då jag anser en soliditet över 30% är tillräckligt.

En sak jag tycker är bra är att deras Goodwill sakta men säkert sedan 2007 minskat.

Risk

TeliaSonera tycker jag känns som ett bolag med väldigt låg risk. Har man en förhoppning om kursökning så väljer man nog fel bolag då bolaget hållt sig mellan 30-60 kr/aktie senaste 10 åren. 

Den "risk" jag kan se är att chansen för ökad tillväxt är relativt liten och någon större utdelningstillväxt finns inte. Jag kommer ha mitt innehav i TeliaSonera som ett typ av räntespar. 

Vid dagens nivåer avkastar TeliaSonera 6% vilket jag tycker är väldigt bra och ett säkert ställe att ha en del av sina pengar.

De (ihop med GothNet) är just nu även inne i rättstvist där Konkurrensverket stämmer dessa två företag för att ha bildat en anbudskartell inför en upphandling i Göteborg år 2009. Jag ser dock inte detta som ett jättestort problem så länge inte fler liknande saker uppdagas.  

Slutsats

Jag kommer fortsätta köpa på mig TeliaSonera så länge inget omvälvande händer. Jag försökte köpa till priset 47,50 för ett par dagar sen men fick inga aktier då. Jag kommer från de nivåerna köpa på mig mindre poster och kommer den ner under 40 kr/aktie kommer jag fylla på ordentligt för att ha och stoppa i byrålådan.

Jag använder mig även alltid av Benjamin Grahams Intrinsic Value analys vilket denna gången ser ut enligt följande

TeliaSonera åker in på bevakningslistan och jag tycker den är köpvärd från 40 kr och neråt. Jag kommer dock som jag skrev ha ett köptak på runt 47 kr/aktie där jag kommer köpa på mig mindre poster för en säker och fin utdelning om 6,5%.

-

Som vanligt gott folk. Kommentera och säg vad ni tycker och tror om detta folkkära bolag. Har jag missat nåt i analysen? Har jag tänkt fel i mitt tillvägagångssätt?

Analys av investmentbolaget Investor

Översikt

Investor AB är Wallenbergs investmentbolag vars affärsidé är att äga betydande poster i högkvalitativa Nordenbaserade bolag. De har en mångårig industriell erfarenhet och de jobbar för att kunna generera en stadigt stigande utdelning.

Investors portfölj ser för närvarande ut enligt följande:
SEB(16%), Atlas Copco(15%), ABB(13%), Mölnlycke Healthcare(9%), AstraZeneca(8%), Ericsson(6%), Electrolux(3%), EQT(5%), IGC(5%), Sobi(3%), Saab(2%), Wärtsilä(2%), Nasdaq OMX(2%), Aleris(2%), Permobil(2%), Husqvarna(2%), Lindorff(2%), Grand Hotel(1%) och 3(1%).

Fundemental information

Investors nuvarande substansvärde ligger runt 324 kr/aktie. Under senaste 20-årsperioden kan man utläsa att substansvärdeökningen inklusive återlagd utdelning uppgått till 14 % per år. Under året har de ökat sitt innehav i Wärtsilä från 8,8 procent till 16,8 procent vilket gjort att Investor nu är deras största aktieägare.

Resultatet för perioden jan-sep uppgick till 37,693 MSEK jämfört med 30,989 MSEK för samma period 2013. Skuldsättningsgraden har sänkts något från 9,7 procent till 8,8 procent samtidigt som nettoomsättningen uppgått till 15,420 MSEK vilket är en ökning med 14%.

Vid nuvarande aktiekurs har den en direktavkastning på 2,8% (8:-/aktie). 

Snitt för substansrabatten sedan 2004 är 27,8 %

Investors substansrabatt har legat nära sin historiska lägstapunkt ett tag nu så att att köpa till dagens kurs känns inte optimalt.

Kvalitativ information

Jag måste säga att försöka analysera en så pass komplex verksamhet som Investor är inte lätt. Jag som är väldigt ny med detta kan erkänna att jag inte har full koll på analysen av investmentbolag. Investmentbolag är ju inte som vanliga företag som har intjäningar av varor och tjänster.

När det kommer till utdelningsstabiliteten så har de varit obrutna senaste 10 åren om man bortser från ett hack under finanskrisen 08/09.

Att använda mig av min vanliga analysmodell (ovan) blir lite missvisande. Även om bolaget med Grahams formel inte visar en tillräckligt stark finansiell ställning så tycker jag att de nästan 3 mdr de har i eget kapital räcker för att jag ska tycka de har en tillräcklig finansiell ställning för att vara ett attraktivt bolag.

Min slutsats av att titta på Investor är att jag inte kommer öka på mitt innehav för tillfället utan kommer följa bolaget (ihop med övriga investmentbolag) och hålla koll på substansrabatten. Ett pris på 230:-/aktie tycker jag erbjuder en tillräcklig säkerhetsmarginal för att göra ett bra köp av detta fina investmentbolag.

Fred ut!

/Aktienovisen

Analys Hennes & Mauritz

Hennes & Mauritz framgångssaga har väl knappast undgått någon skulle jag tro. Detta klädesföretag som vuxit och blivit ett av världens mest välkända klädvarumärke fortsätter år efter år att leverera.

De öppnar (hör och häpna) 1 ny butik per dag!!! Det tycker jag är helt sjukt. Deras mål de går ut med är dock att expandera med 15% per år vilket skulle betyda att de behöver öppna ytterligare nästan 100 affärer per år vilket jag inte tror de klarar av.

H&Ms nuvarande och kommande marknader

Med ett börsvärde på över 500 MDR och över 3400 affärer i 5 världsdelar och 54 länder är H&M världsledande inom klädindustrin. De har även en inredningsverksamhet som det kommer satsas ytterligare på.

Deras onlinebutik når ut till 10 länder och det är här de (vad jag förstått) vill satsa lite extra. Att kunna nå ut till ännu fler med sina moderiktiga lågpriskläder är viktigt för att följa med i utveklingen.

H&M, till skillnad från de flesta andra företagen brukar kunna gå väldigt bra även i lågkonjunkturer. Detta kan förklaras med att de som vanligtvis köper märkeskläder blir nervösa över ekonomiska läget och även de söker sig till billigare alternativ så som H&M, Weekday, Cheap Monday och Monki(som H&M även äger).

Jag kommer inte slänga ut massa siffror från H&M:s rörelseresultat eftersom deras resultat har sett väldigt likadana ut de senaste 10 åren. De har stabila inkomster, deras VPA håller sig runt 10 kr/aktie, de har sedan börsintroduktionen 1974 inte sänkt utdelningen en enda gång.

För tillfället är de all-time-high värderade sett till P/E. Jag tycker att ett rimligt P/E för H&M är nånstans precis under 20. De har haft hack i sin intjäningsstabilitet under åren men jag ser inte det som ett bekymmer egentligen då H&M är ett så pass välskött företag.

Jag har nu lagt in H&M på bevakningslistan för köp mellan 149 och 193 SEK. Kan dock tillägga att jag kommer köpa in mig redan nånstans under 250 kr då det kommer behövas att nåt riktigt dramatiskt händer i världen för att H&M ska dyka under 200 kr/aktie igen.

Jag vill gärna hålla mina analyser enkla och hyffsat simpla så att de flesta nybörjare som läser bloggen ska förstå. Tycker ni jag missar nåt i mina analyser eller nåt jag gör fel så säg gärna till!

Feedback uppskattas alltid!

Fred ut / Aktienovisen