Tankar från januari 2015

I januari 2015 så skrev jag ett inlägg om hur jag kände för mina innehav och även lite om de bolag jag trånade efter just då. Detta tycker jag är ett kul experiment som jag tog från Finanskvinnan som skrev ett liknande inlägg för ett tag sedan. Att i början av varje år skriva ner sina tankar för att sedan ett år senare se hur mycket som har slått in. Så här kommer då mina tankar från början av 2015!

För tillfället är börsen nära all-time high och nära inpå utdelningssäsongen önskar jag att jag hade större innehav i flertalet bolag. Jag anser NCC fortfarande köpvärd om än lite dyr på en prisnivå om 268:-. Handelsbanken som jag ångrar att jag inte köpte mer av i dippen i oktober 2014 känns superdyr på sina 384:-.

NCC åkte ju under året som sagt ut ur portföljen med tanke på att de slopade utdelningen helt och Handelsbanken har sedan inlägget skrevs splittats och ska man ta dåvarande värde och splitta det så skulle det värdet vara 128:- vilket är dyrt. Det känns bra att jag väntade med fler köp i de aktierna.

Jag tänkte lägga in och diversifiera min Veckoportfölj med Investor eller Industrivärden förra veckan för att öka andelen investmentbolag men båda låg runt ATH och jag kunde helt enkelt inte med även om det handlade om någon enstaka aktie(Investor 300,80:- och Industrivärden 147,40:-).

Jag tänkte även när jag startade Veckoportföljen nu i år att jag kunde starta positioner i de aktier jag tyckte var för dyra för stora köp men jättegärna ville äga (tänker då på H&M främst, 336,90:-) och även då få ett fint snittpris men jag kan helt enkelt inte med.

Detta är en tankevurpa jag såhär i efterhand kommer ändra. Jag började köpa H&M här på 336:- och nu ligger man mycket minus på den i Veckoportföljen. Jag kommer framöver inte köpa de bolag som faktiskt är alldeles för dyra utan de som känns billigast kommer det bli. Jag kommer även att börja ändra beloppet då börsen känns dyr så köper jag för 400:- kanske och ju lägre ner den kommer desto mer kommer jag köpa för. Det kommer fortfarande bli köp för exakt samma sparade summa förutom att jag försöker "tajma" marknaden lite mer :)

Det har därför blivit mycket TeliaSonera trots att jag börjar bli skeptisk mot dem då de delar ut 90% av vinsten och med deras verksamhet i Asien så svajar de onödigt mycket. Det har även blivit en del Castellum och det kändes helt okej ända tills nu när de trampat över 130 kronors tröskeln (131,10:-).

Efter detta har det inte blivit mycket mer Telia och det kommer heller inte bli det. Ett bolag utan chans till utdelningsökning och minskande vinster är inget bolag jag vill fortsätta investera i. Castellum kommer få fortsatt fin plats i Veckoportföljen. Ska försöka få in Hufvudstaden så fort den blir tillräckligt billig.

Utöver min älskade veckoportfölj är jag VÄLDIGT sugen på Exxon Mobil på sina 87,42 dollar/st men ska jag ta ännu mer exponering mot oljan? Jag äger ju redan Bonheur och känner även med exponering mot råvaror i mitt BHP Billiton att jag tvekar lite.
Men ett av världens största oljebolag borde väl kunna repa sig ifrån dessa nivåer nära årslägsta? Och oljan på sina 48 dollar fatet borde väl inte kunna sjunka mycket lägre?

Här är tre bolag jag spanade mycket på. Det blev köp i två av dem, BHP Billiton och Bonheur, och det var inga bra köp. Kan i efterhand erkänna att jag inte hade tillräckligt koll på något av bolagen och är osäker på BHPs framtid i portföljen. Jag kämpar med moraliska dilemman ifall jag vill köpa såna här bolag eller inte så vi får se hur det går.

Det bra beslutet här blev att avvakta med Exxon iaf då den nu står runt $77 och är det något bolag jag kommer investera i om jag ens vill investera i olja så är det dem.

I min sista fundering för tillfället tänker jag på Cloetta. Detta godisföretag som börjar ta över allt mer så känns detta som ett bra framtidsköp. 25,10 SEK/aktie kan jag tycka är lite dyrt men funderar på att börja köpa in mig i Veckoportföljen. Vi får se helt enkelt vad året kommer bjuda på.

Inspirerad av Börspodden så tittade jag på detta bolaget, köpte lite till Veckoportföljen, men sen blev det inte mer. Jag gjorde en analys och såg inte det solklara caset som John i börspodden ser. En bransch som växer i princip exakt lika mycket varje år och enda sättet för Cloetta att växa är att förvärva andra bolag. Just nu står Cloetta i 27,80:- så hade jag slängt in en slant så hade jag tjänat en hacka. Hade jag köpt hade det ändå bara blivit för max 20 000:- vilket hade gett en vinst på drygt 2 000:- så jag är inte jätteledsen att jag inte köpte där och då.

-

Såhär i efterhand så var det väl lite sådär med besluten och tankarna. Ska sätta mig ner i dagarna nu och göra en likadan spåning som jag kommer öppna i januari 2017. Är det någon mer där ute som gör liknande experiment?

Analys av Cloetta del. 2

Långsiktiga finansiella mål?

De vill öka sin försäljning organiskt i minst samma takt som marknaden vilket historiskt har varit mellan 1-2%.
Det långsiktiga målet är att nettoskuldsättningen/EBITDA skall vara omkring 2,5 ggr. På grund av de båda förvärven och diverse omstruktureringar under året ligger de nu runt 3,95.

När kommer bolaget kunna börja med utdelning?

Långsiktigt vill bolaget dela ut mellan 40-60% av resultat efter skatt. Tanken är att det framtida kassaflödet ska användas till amortering samtidigt som det kan komma att finnas utrymme för kompletterande förvärv och aktieutdelning. 

Detta kan kännas motsägelsefullt då styrelsens ersättning nu ska höjas och ett nytt incitamentssystem ska in. Incitamentsprogrammet innebär att vissa personer utöver lön även ska få utdelning i form av aktier som uppgår till 70% av årslönen

Äger styrelsen en betydande del aktier i bolaget?

6/8 personer i styrelsen äger aktier där minsta innehav hos en styrelsemedlem är 5500 aktier vilket är 146 850:-

I koncernledning äger alla aktier och minsta innehav där är 8 543 aktier vilket är 228 098:-
Totalt äger styrelse(2 618 653 st) och koncernledning( 421 993 st) 3 00 646 st vilket motsvarar ungefär 1% av antalet utestående aktier. Vore det inte för styrelseledamoten Olof Svenfelt som äger 30 A-aktier och 2 347 300 B-aktier så skulle det enbart uppgå till 693 346 st vilket då motsvarar 0,24% av antalet utestående aktier. 

Detta kan jag tycka är lite för liten andel att äga för hela styrelsen och koncernledningen(här är Bengt Barons innehav inräknat trots att han nu sagt upp sig). Den blyga siffran gör ju inte att man tycker att styrelse och koncernledning verkligen tror på bolaget.

I den översiktliga finansiella informationen kan vi se att nettoomsättningen senaste fem åren ökat med i snitt 1,2% per år vilket inte är särskilt imponerande. Räknar man senaste 4 åren hamnar siffran på det dubbla vilket inte heller är särskilt imponerande även om man kanske kan tyda det som en stigande trend.

Ser man till resultatet så får man inte en särskilt rolig läsning men mycket beror på de många investeringarna som gjorts de senaste sex åren. Nu kan man kanske säga att de är "klara" med uppköpen för ett litet tag och vi får väl se ifall det nu kan utvisa sig ifall de kommer klara av att bli lönsamma framöver. 

Från det fria kassaflödet kan man använda pengarna till exempelvis utdelningar, återköp eller investera för tillväxt. Här kan vi ju se att de inte har särskilt stort fritt kassaflöde vilket innebär att det inte finns så mycket pengar över för exempelvis utdelning. 

Det kan vara missvisande att titta på det fria kassaflödet på företag som är av den mindre karaktären och som investerar kraftigt för att växa som Cloetta faktiskt gör. Dessa investeringar tillför ju värde till aktieägarna och detta syns inte i det fria kassaflödet.

Det egna kapitalet kan man ju dock se att det är i en uppåtgående trend och detta beror nog till stor del på grund av deras filosofi att amortera mycket på deras skulder.

SLUTSATSEN man kan dra av att titta på bolagets översiktliga finansiella information tycker jag är att det inte är någon imponerande läsning. Det man kan se är en stigande trend i det egna kapitalet och det fria kassaflödet vilket är positivt. Omsättningen visar inte heller att bolaget växer särskilt mycket men med alla förvärv och deras ingång på lösviktsmarknaden kanske kan ändra detta?

Här går jag igenom hur deras betalningsförmåga ser ut både på lång sikt och kort sikt. Detta gör jag för att se hur företaget skulle påverkas ifall det kommer tvära förändringar i exempelvis räntor och lånen helt plötsligt blir dyrare.

En soliditet om över 40% tycker jag känns som en bra nivå. Jag tror inte Cloetta kommer ha svårt att hålla soliditeten på en bra nivå nu när amorteringen prioriteras.

Jag tittar även på balanslikviditeten i bolaget för att se hur deras betalningsförmåga på kort sikt är. Här kan vi se hur många gånger omsättningstillgångarna (förklaring av omsättningstillgång finns här) täcker de kortfristiga skulderna. Jag ser gärna att detta ligger över 1,5-2 ggr för att veta att de klarar av kortsiktiga svängningar i räntorna.

Ränteteckningsgraden visar hur lönsamt bolaget är i förhållande till deras räntekostnader. Här är ett så högt tal som möjligt bra. Cloetta visar en fin ränteteckningsgrad och det känns ju skönt att veta att de tjänar betydligt mer än vad räntekostnaderna är.

När jag tittar på skuldsättningsgraden så gör jag det för att få reda på hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med räntebärande skulder jämfört med eget kapital. Här ser jag att ett sunt tal bör hamna nånstans under två men helst så lågt som möjligt. Cloetta har i princip alltid legat väldigt lågt här och det tycker jag är betryggande och visar att de inte tar på sig onödigt mycket skulder.

När det kommer till goodwill för Cloetta så är den för tillfället ganska hög men det beror på de flertalet förvärven senaste åren. Jag ser inget problem i att goodwillen är hyffsat hög för jag kan tycka att det är kvalitetsbolag de förvärvat och att det då kan vara värt det.

SLUTSATSEN av att analysera Cloettas betalningsförmåga visar att de har en god betalningsförmåga. De har stabila finanser och man behöver inte vara orolig för att de kommer få betalningsproblem inom närmsta framtiden.

Jag tittar även på själva lönsamheten för bolaget. Tjänar de några pengar på sakerna de säljer och kan de förvalta det kapitalet de har liggande.

Bruttomarginalen visar lönsamheten för bolaget då vi endast beaktar de direkta kostnaderna. Här är så högt som möjligt vi vill se. Cloettas nästan 40% är en bra marginal. De har legat runt samma nivå senaste 5 åren så då är det väl inte mer än rätt att anta att bruttomarginalen kommer fortsätta ligga där framöver.

Med rörelsemarginalen så tittar vi på hur mycket av omsättningen som blir kvar för att täcka skatt och räntor samt även ge vinst. Även här vill vi se att den marginalen är så hög som möjligt. Denna marginalen har stigit senaste tre åren vilket indikerar att bolaget blir allt mer lönsamt vilket känns positivt.

Vinstmarginalen visar hur stor vinsten per omsättningskrona är. Samma sak här. Ju högre desto bättre. Den har varit negativ mellan 2010-2012 och det beror på förvärven under perioden. Nu när förvärven är gjorda så ökar marginalen och detta kan vi se som ett gott tecken på att bolaget är på väg åt rätt håll.

Avkastning på egna kapitalet visar hur väl företaget kan förvalta och förränta det egna kapitalet. Här vill jag gärna se upp mot 20% och här är ju inte Cloetta ens i närheten av att nå det.

Avkastning på det totala kapitalet kan jag tycka vara ett än viktigare nyckeltal då det visar verksamhetens effektivitet oberoende av hur kapitalet är finansierat. Ger företagets verksamhet en acceptabel förräntning på de resurser som företaget förfogar över? Ju högre desto bättre och ser gärna att man kommer upp mer än bara 2-3% som Cloetta klarar av.

Avkastning på det sysselsatta kapitalet visar företagets lönsamhet i förhållande till externt lånat kapital och eget kapital. Detta nyckeltalet tar endast hänsyn till den del av kapitalet som kräver avkastning och är bra att använda för investeringsbedömning. Ett högt värde visar att avkastningen på satsade pengar är god. Cloetta når inte heller här upp särskilt högt med avkastningen vilket jag tycker är ett minus.

Hävstången visar hur mycket bolaget använder sig av externt finansierat kapital. Ett högt utfall visar att man använder sig av hög skuldsättning och ett lågt det motsatta. Detta har minskat med åren med den allt högre fokuseringen på att amortera av bolagets nettoskuld. 

SLUTSATSEN av att titta på bolagets lönsamhet tycker jag visar att Cloetta mycket väl kan komma att bli ett bolag med stabil intjäning. Om de inte gör något nytt förvärv utan följer sin amorteringsplan så kommer marginalerna att öka och det kommer förhoppningsvis finnas utrymme för att börja dela ut pengar till sina ägare. Jag tycker även att det är en nackdel att de inte har en högre avkastning på deras kapital.

-

I ett slutord får jag säga att Cloetta är ett fint bolag. De har en stabil verksamhet som kommer inbringa pengar så länge folk vill ha godis. Godisförsäljningen har ökat i ungefär samma takt senaste 5 åren och jag tror chansen är större att försälkningen avtar än tvärtom.

Det finns en stor utmaning i den mer hälsomedvetna människan och för att bolag som Cloetta ska fortsätta ligga i framkant så måste de följa med i den trenden. Detta är en trend som många bolag i världen kämpar med.

Ska jag vara helt ärlig så har jag inte blivit så mycket klokare på ifall jag vill investera eller inte. Jag tycker Cloetta har de bästa varumärkena när det kommer till svenskt godis men kommer de att vara ett lika bra bolag 10 år från nu? Kommer folk fortfarande vilja trycka i sig massa godis om 10 år? 

Jag vet faktiskt inte och för tillfället så tror jag inte att jag kommer att investera. Vad säger ni andra där ute? Missar jag en fin möjlighet här? Är min analys helt knas och måste rättas till? Tar gärna emot feedback :)

Analys av Cloetta del. 1

Cloetta i korthet

Cloetta grundades 1862 och är ett ledande konfektyrbolag i Norden, Nederländerna och Italien.Cloetta både tillverkar och säljer sockerkonfektyr, chokladprodukter, nötter pastiller och tuggummi.
Deras produkter säljs i fler än 50 länder. De 10 största varumärkena står för ca 60% av försäljningen. De har 2 500 anställda vid 11 fabriker i 6 länder.
Noterat på Nasdaq Stockholm.
Cloetta svarar för 67% av västeuropas konsumtion av konfektyr och i värde står sockerkonfektyr för 24%, chokladkonfektyr för 57% samt pastiller och tuggummi för ca 19%.

Största varumärkena

Här nedan följer Cloettas kändaste varumärken som säljs runt om i Europa. De 10 största varumärkena står för ca 60% av Cloettas försäljning.

Ahlgrens bilar, Bridge, Center, Chewits, Dietor, Dietorelle, Galantine, Goody Good Stuff, The Jelly Bean Factory(nytt tillskott under 2014), Jenkki, Juleskum, Kexchoklad, King, Läkerol, Plopp, Malaco, Mynthon, Nutisal(nytt tillskott under 2014), Red Band, Saila, Sperlari, Sportlife, Sportlunch, Sisu, Tupla, Venco och XyliFresh.

Är bolaget cykliskt?

Njae relativt okänslig för konjunktursvängningar och har en stabil tillväxt som framförallt drivs av befolkningstillväxt och prisökningar. Lågkonjunkturer påverkar Cloetta främst genom en allmän prispress från handeln och konkurrens från handelns egna märkesvaror. 

Tillväxten för bolaget sker nästan enbart genom utveckling av befintliga starka varumärken och uppköp så som Nutisal och The Jelly Bean Factory

Hur påverkas bolaget av omvärldsfaktorer?

DollarprisetRåvaror prissätts i dollar så en stark dollar missgynnar bolag som Cloetta då de importerar stora mängder socker, kakao etc.

Ränta
Här är inte Cloetta särskilt påverkade. Visst att ju mer pengar folk har på fickan desto mer kan de lägga på godis och choklad men jag tror detta är marginellt. Godiset till fredagsmyset känns heligt här i Sverige så då drar man nog ner på andra kostnader.

Oljepriset
Det enda som blir dyrare med ett högre oljepris här är deras transportkostnader vilket för tillfället är ganska tillfredsställande.

Vilka konkurrenter har dem?

Haribo, Lindt & Sprüngli, Nestlé, Mars/Wrigley, Mondelez, Perfetti och Ferrerro. 
Inom nötmarknaden står handelns egna märkesvaror för ca en tredjedel av totalmarknaden.
För att möta konkurrensen gäller bra slagande reklam, sticka ut och med bra kvalitet och smak övertyga kunderna att välja Cloetta varor då 80% av köpbesluten för godis tas på plats i butiken.

Hur planerar bolaget växa framöver?

Vill växa genom organisk försäljningstillväxt genom nya initiativ och kostnadseffektivitet.
Fokus ligger på marginalexpansion och volymtillväxt. Att fortsätta satsa på redan starka märken samt att sprida dessa geografiskt. 
Att istället för att introducera helt nya varumärken till marknaden kommer företaget satsa på redan kända varumärken men istället med nya smaker och övriga mixar. Exempelvis Juleskum Pepparkaka som kom under 2014.

Satsningen geografiskt kommer bestå av exempelvis att Cloetta går in med sin chokladkonfektyr i Finland där det i princip bara tidigare funnits Tupla och Royal.

De jobbar hårt mot att kostnadseffektivisera. Exempelvis så har de med sitt omstruktureringsprogram under 2014 stängt flertalet fabriker och implementerat "Lean 2020" i produktionskedjan.

De kommer även fokusera på att utveckla sina medarbetare med diverse undersökningar och ledarskapsutbildningar.

Cloetta håller på att implementera ett helt nytt affärssystem. Detta gör de för att mer standardisera sina system för att öka effektiviteten. De går från ett system med 500 anpassningar till ett mer standardiserat system med 8 anpassningar. De ska med detta kunna förädla verksamheten och bli ännu vassare inom processer som tex "order to cash".
Detta tror jag kan öka försäljningen och få dem att växa ännu mer ifall de får detta system att fungera.

Hur ser framtida utbud och efterfrågan ut för råvaror som Cloetta köper in?

Socker
Sockerpriset har legat på rekordhöga nivåer de senaste åren och detta beror främst på att det finns ett underskott på socker i Europa. EU förbrukar cirka 16 miljoner ton socker per år medans det bara produceras 13 ton per år. Anledningen att det inte produceras mer är de restriktioner som finns inom EU som säger att 13 ton är högsta tillåtna produktionen för användning i livsmedelsproduktion. 
Detta har då inneburit att man importerat allt mer socker och eftersom socker är belagt med tullavgift så påverkar såklart detta Cloettas finanser. 
Jordbruksverkets sockerkommissions långtidsprognoser visar att EUs sockerpris kommer sjunka och närma sig världsmarknadspriset (länk) och ökat produktion i länder med låg produktionskostnad. Detta kommer i framtiden gynna Cloetta som kan minska kostnaden för sin produktion.

Kakao
Priset på kakao är relativt högt och med tanke på att kakaobörsen är ganska liten så blir den en plats för spekulation och det resulterar i att kakaopriset utsätts för stora prisfluktuationer. 
Priset på råvarorna är ju ofta väldigt beroende av hur skörden blir år för år. Det är även underskott på kakao och hot om ebola i Elfenbenskusten varifrån huvuddelen av Europas kakao kommer.

Lösviktsgodis? Bättre/sämre än övriga konkurrenter?

Cloetta har tecknat avtal med Coop Sverige om att sälja lösviktsgodis under namnet "Godisfavoriter". Detta kommer dra igång under 2015. Cloetta har sedan många år drivit ett liknande koncept, Karkkikatu, i Finland och det har varit framgångsrikt så vi får hoppas på succé även här.
Löskonfektyren i Sverige beräknas stå för 30% av den totala konfektyrmarknaden så här finns det marknadsandelar att plocka. Sortimentet kommer omfatta 150 artiklar och kommer finnas i över 700 Coop-butiker runt om i Sverige. Utöver det blir det även ett lösviktskoncept för natursnacks.
Kommer detta generera mer försäljning även i Europa?Lösviktsgodis har en mycket stark position i de nordiska länderna med en hög andel av den totala konfektyrkonsumtionen medans konsumtionen av lösvikt är betydligt lägre i Centraleuropa där förpackad sockerkonfektyr och choklad har en starkare ställning. Jag tror inte lösviktsgodiset kommer expandera ut i Europa (i alla fall inte än på ett tag) på grund av bristande efterfrågan på dessa varor.

Vilka hinder har Cloetta framför sig?

Efterfrågan på äkta/ekologiskt odlade varor ökar samtidigt som tillsatser av olika slag och konstgjorda framställda ämnen ifrågasätts. Konsumenten vill hellre ha naturligt socker eller stevia än sötningsmedel.

Konsumenten tänker mer och mer på miljön och vill äta saker de vet inte är dåliga för miljön. Detta sätter press på en konfektyrtillverkare som Cloetta vilket även de har förstått. De har därför gått över till hållbar kakao från UTZ-certifierade bönder och antagit en ny palmoljepolicy. De jobbar för att minska energiförbrukningen, avfallen och koldioxidutsläppen.

I vad man kan säga ett Sverige med "hälsohysteri" gör de, kanske jag kan tycka, lite för lite för att hänga med. De har under 2014 förvärvat Nutisal som har ett brett sortiment på nötter men skulle du jämföra dessa rostade nötter mot helt vanliga obehandlade nötter så skulle de nog inte klassas som särskilt nyttiga.

Jag kan istället tycka att Cloetta borde titta på att kanske göra som Delicato gjort och ge sig in på träningsmarknaden. Delicato som är kända för sina chokladbollar och dammsugare har börjat tillverka proteinbars som de säljer hos diverse kosttillskottsdistributörer. Jag menar, vem hade inte velat äta en proteinbar som smakar som Polly eller plopp?

Hur ser godiskonsumtionen ut i Sverige respektive Europa?

Till fredagsmyset här i Sverige så äter familjen medelsvensson en del av veckokonsumtionen på 1,2 kilo. Detta blir årsvis 62,5 kilo godis per familj. En svensk medelfamilj består av två föräldrar och två barn. Detta betyder då att vi i Sverige har 2 440 035 familjer. Multiplicerar man dessa familjer med den årliga godiskonsumtionen så får man en årlig konsumtion på 182 709 820 kg godis per år eller ungeför 183 000 ton godis per år. (källa)

Det man kan utläsa ifrån Jordbruksverkets hemsida är att konsumtion av konfektyrvaror ökat kraftigt senaste 20 åren och vi nu äter drygt 17 kg godis per person och år. (källa)

Här kan vi se marknadsutvecklingen på Cloettas marknader de senaste 10 åren. En stadig utveckling som inte visar några tecken på att avta.




Ser man sedan på graferna från Jordbruksverket så visar de på att konfektyrmarknaden möjligen avtagit en aning senaste 3 åren men sammantaget är det en ökande kurva för choklad- och konfektyrvaror.

Om man sedan ser till helheten på själva sockerkonsumtionen så kan man väl kalla den nästan stagnant om än lite negativ.

Jag försökte även här hitta statistik för användandet av stevia men hittade inte någon direkt satistik för detta. Stevia används främst i Cloettas sockerfria val så som Läkerol, Dietorelle och deras tuggummin.

Cloetta på de olika marknaderna

Marknaderna Cloetta är ledande i och vad som säljer bäst

Råvarukostnaderna och förpackningsmaterial svarar för cirka 60% av produktionskostnaderna.

Kostnaden på råvaror styrs av tillgång och efterfrågan. Råvaror prissätts även i dollar så med en stark dollar blir det dyrt för Cloetta att tillverka i alla fall choklad och nötter framöver.

-

Eftersom analys blir så lång kände jag att det kan vara idé att dela upp den i två delar. I del 2 kommer jag att gå igenom den finansiella delen för Cloetta och skriva lite sammanfattande om mina tankar kring bolaget och ifall jag tycker det är värt att investera i eller ej.

Jag tycker det är svårt att analysera mindre bolag och veta exakt vad jag ska titta på. Har svårt att få en känsla av ifall det är säkert att investera i eller inte. En stor skillnad från att titta på stora stabila bolag med befintliga fina kassaflöden och utdelningar. Tycker ni jag är helt fel ute i sakerna jag tittar på så ge mig gärna tips på hur jag ska ta mig an småbolagen i mina analyser! :)

Veckans Veckoportföljsköp v.12

Då har ännu en vecka gått och jag fortsätter med experiment med veckovisa köp till vår Veckoportfölj. En portfölj jag startat på Avanza med deras Mini-courtage. Detta är ett experiment jag har bestämt mig för att hålla mig till under hela 2015 och sedan utvärdera hur det gick.

Denna veckan blev det påfyllning i tre bolag jag redan startat positioner i. Det blev även en första position i ett nytt bolag. Under torsdagen tankade jag på i Cloetta och Ratos för att under fredagen öka på i Castellum efter avskiljd utdelning, och sedan startades en position i investmentbolaget Industrivärden. 

Ratos
Jag fortsätter fylla på i Ratos. Med en fin utdelning och med ett väldigt långsiktig investeringshorisont så tror jag fortsatt på det här bolaget. Jag kommer kanske minska köpen i Ratos på grund av att innehavet här ihop med i den vanliga portföljen börjar bli ganska stort.


Cloetta
Detta bolag får ta plats i Veckoportföljen trots att de inte har någon utdelning. Detta är en liten chansinvestering, om man nu kan kalla det det, som jag tror starkt på. Ett ej konjunkturkänsligt bolag som har för avsikt att dela ut 40-60% av vinsten när de betalat av större delen av deras lån. Inget som förändrats sedan föregående veckor i bolaget så jag fortsätter med mindre inköp här.

Castellum
Det fina fastighetsbolaget med 18 raka år av utdelningshöjningar borde ha en stående plats i alla värdeinvesterares portföljer! Jag äger redan en större post i Castellum men kommer så fort tillfälle ges köpa in fler aktier i Veckoportföljen och när denna goding väl närmar sig 100 kr så kommer ett större köp göras i vanliga portföljen. Så länge räntorna är låga kommer fastighetsaktierna gå bra men högre räntor kommer inte få mig att gå ur detta fina bolag utan snarare köpa mer så fort priset faller som sagt ovan. Detta är ett riktigt buy-and-hold bolag!

Industrivärden
Ett klassisk investmentbolag med bolag som Skanska, SHB, Volvo och SCA i portföljen. Jag äger även detta bolag i den vanliga portföljen och substansvärdet ligger vid köptillfället på 191:-/aktie. Detta är en aktie jag ihop med H&M skulle vilja ha större betydande positioner i.


Veckans köp sammanfattat

• Ratos B: 3 aktier för 57,60 SEK/st --- YOC 5,64%
• Cloetta: 4 aktier för 24,40 SEK/st --- YOC 0,00%
• Castellum: 1 aktie för 131,40 SEK/st --- YOC 3,5%
• Industrivärden C: 1 aktie för 162,10 SEK/st --- YOC 3,85%

Totala summan för köpen (inkl courtage) blev 563,90 SEK och ger oss 20,60 SEK extra i årlig utdelning.

Fördelningen i veckoportföljen för tillfället

Utveckling för veckoportföljen

Utveckling mot jämförelseindex under v. 9

För första gången blev veckoportföljsköpet över 500:- och jag siktar på att hålla det över 500:- nu. En lugn vecka som till slut slog index. Riktigt kul! :)

Veckans Veckoportföljsköp v.8

Då har ännu en vecka gått och jag fortsätter med experiment med veckovisa köp till vår Veckoportfölj. En portfölj jag startat på Avanza med deras Mini-courtage. Detta är ett experiment jag har bestämt mig för att hålla mig till under hela 2015 och sedan utvärdera hur det gick.

Denna veckan startade jag en position i två helt nya företag. Den ena var Tele2 och den andra var konfektyrbolaget Cloetta.

Tele2 
Den svenska teleoperatören erbjuder förutom mobiltelefontjänster även B2B (business to business) och M2M (machine to machine). Teleoperatören har gått ut med att de kommer utföra en utdelningstillväxt om 10%/år de närmsta tre åren. Detta lockar iaf mig att slänga in Tele2 i veckoportföljen till en YOC om 5%. Jag kommer när jag får mer tid över göra en större analys på Tele2 och se ifall det kan vara värt att ge detta trevliga bolag en ordinarie plats i portföljen.

Cloetta
Sveriges mest välkända konfektyrbolag som även nu med sitt inköp av Nutisal är inne i nötbranschen. Cloettas har väldigt starka varumärken i Malaco, Läkerol, Ahlgrens bilar och Polly. Med 11 fabriker runt om i Europa ser jag chansen till en spridning för företaget till väldigt god. Detta är ett bolag jag tittat på ett tag och har även börjat med en grundligare analys av Cloetta. För er som vill läsa mer om Cloetta kan jag rekommendera Aktieinkomsters analys här.
Cloetta som inte har någon utdelning kanske inte ska få vara med i min Veckoportfölj men detta är ett bolag jag vill få ett lite större innehav i så detta får bli en början till det innehavet. Jag räknar kallt med att Cloetta återinför sin utdelning så fort de fått ner sin soliditet en aning.

Ratos
Detta private equity bolag äger jag sedan tidigare och har inte velat öka i pga att mitt innehav i Ratos redan är en ganska stor del av min portfölj. Efter deras rapport i veckan då de berättade att de inte bara säkrade utdelningen utan även höjde den med 8% kände jag att det kändes helt rätt att låta dem komma in i Veckoportföljen. Jag tror på bolaget och om jag kommer köpa Ratos framöver så kommer jag göra det i just Veckoportföljen.

Veckans köp sammanfattat

• Cloetta: 4 aktier för 24,50 SEK/st --- YOC 0%
• Tele2 B: 2 aktier för 96,70 SEK/st --- YOC 5,01%
• Ratos B: 2 aktier för 57,80 SEK/st --- YOC 5,62%

Totala summan för köpen (inkl courtage) blev 410,00 SEK och ger oss 16,20 SEK extra i årlig utdelning.

Fördelningen i veckoportföljen för tillfället

Utveckling för veckoportföljen

Utveckling mot jämförelseindex under v. 8

Veckans Veckoportföljsköp!

Då har ännu en vecka gått och jag fortsätter med experiment med veckovisa köp till vår Veckoportfölj. En portfölj jag startat på Avanza med deras Mini-courtage. Detta är ett experiment jag har bestämt mig för att hålla mig till under hela 2015 och sedan utvärdera hur det gick.

Banksektorn känns glödhet och jag har under veckan försökt fiska upp Swedbank under 199:- men inte lyckats få napp tyvärr. Så idag fick jag bita i det sura äpplet och var tvungen att betala hela 204,10:-/aktie. Jag tror att banksektorn kommer gå fortsatt starkt så jag kommer fortsätta öka mina positioner i de svenska bankerna.

Veckans köp sammanfattat

• Swedbank: 1 aktie för 204,10 SEK/st --- YOC 5,56%
• Nordea: 2 aktier för 109,00 SEK/st --- YOC 5,27%

Totala summan för köpen blev 422,10 SEK och ger oss 22,85 SEK extra i årlig utdelning.

Fördelningen i veckoportföljen för tillfället

Utveckling för veckoportföljen

Jag kommer framöver hålla koll på Tele2 som ger en fin utdelning och som lovat utdelningshöjning om 10% de tre kommande åren. Tycker jag låter väldigt trevligt.

Jag håller även koll på Cloetta som jag vill få in som en liten joker i portföljen. De har för närvarande ingen utdelning men jag tror framtiden är ljus för detta godisbolag. För alla gillar godis eller hur?

Med deras köp av Nutrisal så kan även de som vill hålla sig lite nyttigare njuta av Cloettas lördagsgodis. Min förhoppning är att med framgång kommer utdelning! :)