Veckans Veckoportföljsköp v.22

Då har ännu en vecka gått och jag fortsätter med experiment med veckovisa köp till vår Veckoportfölj. En portfölj jag startat på Avanza med deras Mini-courtage. Detta är ett experiment jag har bestämt mig för att hålla mig till under hela 2015 och sedan utvärdera hur det gick.

Denna veckan väntade jag ända till kl 17.00 idag innan jag gjorde mitt veckoköp. Valet föll på fastighetsbolaget Castellum som föll ner nästan 1,5% idag. Detta bolaget har jag tänkt göra till en grundpelare i Veckoportföljen så kommer fortsätta öka på innehavet hyffsat frekvent i detta bolaget. Jag har även funderingar på att börja köpa i Hufvudstaden då även detta fastighetsbolag har en strålande historik av utdelning och utdelningshöjningar. Vi får se vad framtiden har att utvisa!

Veckans köp sammanfattat

• Castellum: 5 aktier för 122,80 SEK/aktie --- YOC 3,74%

Totala summan för köpen (inkl courtage) blev 615,00 SEK och ger oss 23,00 SEK extra i årlig utdelning.

Inköpstillfällen för Castellum

Fördelningen i veckoportföljen för tillfället

Utveckling för veckoportföljen

Utveckling mot jämförelseindex denna vecka

Ynka 0,29% slogs index med denna veckan. Alltid något :)

Saker att tänka på vid byggbolagsinvesteringar!

Till att börja med vill jag bara säga att detta inlägg blev väldigt långt. Jag tänkte här egentligen bara göra en kort uppdateringen om resultatet för bostadsbyggandet för Q1 i år. För er som inte bryr er så mycket om byggmarknaden utan mer vill veta vad ni ska tänka på innan ni investerar i byggbranschen kan hoppa direkt ner till min slutsats och vad jag tycker man ska hålla koll på innan man investerar inom byggbranschen.

Förra torsdagen kom SCB med sin statistik för nybyggda bostäder för första kvartalet i år. Det har hittills i år preliminärt påbörjats 10 750 lägenheter vilket är en ökning med 29% jämfört med Q1 2014.

Här i grafen kan man se att det sen krisen 2009 har gått ganska kraftigt uppåt med undantag för en mindre dipp 2011.

Vår bostadsminister Mehmet Kaplan har ju lovat att det ska tillkomma 250 000 nya bostäder, varav 15 000 skall vara hyresrätter, till 2020 och gör man en snabb överslagsräkning så kommer inte 10 750 lägenheter per kvartal att räcka ((10750*4)*12=215 000). Men det ser ju trots allt ljust ut. Låga räntor, subventioner på 3,2 miljarder (som ska ge oss de 15 000 nya bostadsrätterna jag ovan nämnde) och ett helt Sverige som jobbar för fler bostäder. 250 000 bostäder kommer de ju lösa galant! Eller?

Om vi ser till de 15 000 nya hyresrätterna som ska tillkomma så finansieras dessa av de 3,2 miljarderna i subventioner som fastställdes för ett tag sedan. Dessa 3,2 miljarder finansieras av sänkningen av ROT-avdraget. Det blir alltså en finansiering inom den egna sektorn som det så fint kallas. Men är detta verkligen ett bra sätt att agera på? Att ställa ROT-avdraget som är en självfinansierande reform mot åtgärder för ökat bostadsbyggande. Jag tror inte det kommer få en särskilt stor effekt utan kommer öka kostnadsbilden i bostadsbyggandet.

Och om 3,2 miljarder skulle räcka för att få fullt ut finansierade hyresrätter så skulle det bli världshistoriens billigaste hyresrätter då priset per byggd lägenhet skulle landa runt 215 000 kr, vilket du inte kan bygga lägenheter för. Och eftersom snittpriset per byggd lägenhet idag ligger runt 42 000 kr/kvadrat(bruttokostnad inklusive mark och anläggningskostnad, länk) i storstäderna så kan man ju direkt se att regeringens 3,2 miljarder inte räcker särskilt långt. Storlekssnittet på nybyggda lägenheter i storstäderna ligger nånstans runt 60-68 kvadrat så det blir då 2 520 000 - 2 856 000 vilket skulle räcka till att bygga mellan 1 120 - 1 270 nya lägenheter. Hur ska man då få fram resterande 12 000 hyresrätterna man tänkt finansiera med subventionerna? (och ja jag förstår också att man inte bara kommer bygga 60 kvadratslägenheter men jag utgår från snittet för enkelhetens skull)

Här tycker jag det intressanta kommer. Att säga att vi ska få 15 000 nya hyresrätter innebär ju inte (om man ska vara petig) att vi faktiskt får 15 000 nya bostäder. Vi har senaste åren byggt 30 000 nya bostäder/år och man kan ju nu uppfatta det som att man med 15 000 nya hyresrätter kommer upp i 45 000 nya bostäder men så behöver det ju faktiskt inte vara. Att nå målet på en högre andel hyresrätter i storstäderna kan klaras av genom att man stuvar om och bygger 15 000 hyresrätter och 15 000 bostadsrätter och på så sätt så tillkommer inte en enda ny bostad TROTS att man klarat av målet om 15 000 nya hyresrätter.

För att "klaga" mer på dessa subventioner så kan man ju säga att 3,2 miljarder i stöd till en marknad där det 2013 lades 135 miljarder på nybyggnation av lägenheter känns som småpotatis. Sen är ju kanske inte subventioneringen helt fel men det behövs mer pengar för att det ska ge någon större effekt.

Ett annat problem man för tillfället kan se på byggmarknaden är markpriserna. Markpriserna skjuter i höjden vilket gör att det blir svårare för byggföretagen att bygga bostäder med en bra vinstmarginal. Kommunerna har visat sig vara ointresserade av att bygga billigt boende utan man vill bara sälja sin mark till högstbjudande och det som byggs är det som folk har råd att betala för. Exempelvis radhus till övre medelklass. Förståligt kanske, då kommuner runt om vill locka till sig så många höginkomsttagare som möjligt för att påverka skattebasen så de får mer pengar till övrig finansiering.

När det kommer till markproblemen så kan man ju även beskylla byggbolagen som anskaffar mark som de sedan sitter på och väljer att hålla på tills de får tillräckligt bra betalt för att bygga på den. Detta i sin tur bromsar ju in expanderingen av städer och bostadsbyggandet. Tilläggas bör att det faktiskt är en självklarhet att de gör på detta viset. Man driver ju inte ett bolag för att inte tjäna pengar.

När det kommer till  amorteringskravet så tror i alla fall jag att detta kommer vara väldigt kontraproduktivt för bostadsmarknaden. Det säger sig själv tycker jag att om ett amorteringskrav tillkommer som bara kommer gälla nya låntagare så kommer ju det innebära en ännu mindre rörelse på bostadsmarknaden. De yngre som vill in på marknaden måste nu inte bara spara ihop till kontantinsatsen utan man måste även ha pengar över till att amortera varje månad. Detta trycker även Ola Månsson (VD för Sveriges Byggindustrier) på och menar att amorteringskravet kommer motverka målet att öka bostadsbyggandet(länk).

Mycket har skrivits redan om amorteringskravet och alla har nog nu redan förstått konsekvenser av ett amorteringskrav men jag vill ändå flagga för ett mycket läsvärt inlägg om detta som Gottodix skrev häromdagen(länk).

När det nu även pratas om att regeringen ska se över ränteavdraget, ett ränteavdrag som kostar staten 30 miljarder kronor i skatteintäkter per år, så måste jag ju även se till hur detta kommer påverka framtida investeringar i byggbranschen. Jag kan tycka att det är oerhört motsägelsefullt att i ena änden tvinga folk att amortera på sina lån och i andra änden subventionera dina bolåneräntor. Men vad händer då ifall de avskaffar ränteavdraget som bl.a. bidragit till de höga bostadspriserna?

Vid en borttagning av ränteavdraget kommer dina bolån att bli dyrare. Även detta kommer göra det svårare för folk att klara av att köpa och äga sina lägenheter. En andra sak som bör bli en effekt av slopat ränteavdrag är att värdet på din bostad kommer att sjunka. Ekonomistas har skrivit ett väldigt bra inlägg om just detta(länk)

Slutsatsen

Min slutsats efter att ha fördjupat mig mer än vad från början var tänkt är att man bör hålla utkik efter vissa förändringar som kan komma att göras som kommer påverka bostadsbyggandet och på så sätt påverka byggbolagen.

Bostadsbidrag
Om vi får se ett bostadsbidrag kan det ge de som inte nu har råd att efterfråga lägenheter chans att efterfråga lägenheter vilket kan öka byggandet av bostäder. Så får vi ett bostadsbidrag så kommer detta troligtvis ge en skjuts till byggandet och detta kommer gynna byggbolagen.

Subventioner
Om subventionerna stannar på den nivå som de är på nu så är inte detta nånting man kan räkna in som fördelaktigt i sin analys av byggbolagen tycker inte jag. Skillnaden dessa subventioner gör är marginell men om vi får större och mer omfattande subventioner så kommer det få fart på byggandet så håll utkik efter det.

Markpriserna
När det kommer till markpriserna tycker jag man ska hålla utkik efter ifall det blir några ändringar i det kommunala planmonopolet. Detta planmonopol bromsar upp byggnationen och jag är helt övertygad om att ifall man förenklar detta så kan det komma att bli enklare för exempelvis privata aktörer att ge sig in på bostadsmarknaden och man kan på så sätt ge marknaden ytterligare en knuff.

Amorteringskrav
Här tror jag att vi har en hyffsat stor bov. Detta kommer göra att det blir svårare för nya att ta sig in på marknaden och det kommer absolut skapa en inlåsningseffekt på bostadsmarknaden. Detta kommer ge en otroligt trögrörlig marknad och får de igenom amorteringskravet så kommer detta absolut påverka bostadsbyggandet.

Detta är de saker jag tycker är man skall hålla utkik för innan man köper de bostadsbyggande bolagen exempelvis JM, Besqab & Amhult 2. Även de tre giganterna(NCC, Skanska & PEAB) kommer gynnas av ett stort bostadsbyggande så innan ni går in tungt i dem så kan kanske dessa punkter vara värda att ha i åtanke :)

Nya utdelningar har trillat in på kontot!

Har kommit efter lite i utdelningsuppdateringarna men det är mycket på jobbet och åker hemifrån vid 5 och kommer hem vid 19 och sen ska jag försöka hinna med och träna också så kan bli lite snabba inlägg lite då och då under veckorna. Tänkte nu snabbt lägga in mina utdelningar som jag inte redovisat för.

• Kinder Morgan Inc - 200:- efter skatt
• Investor - 270:- efter skatt
• Tele2 - 1633:- efter skatt

Detta gav oss 2103:- till i utdelning hittills i år. Här nedan kan ni se samtliga utdelningar uppdelat i samtliga portföljer och i enbart Veckoportföljen.

Tanken vid inköpet av Tele2 var att återinvestera all deras utdelning i Tele2 men för att jag vill få min flickvän mer aktieintresserad har jag låtit henne välja ett bolag och låta henne göra hennes första köp. Då kommer vi ta all utdelning hittills under året och köpa för.

Hennes val blev ICA Gruppen med motiveringen "Jag vill köpa ICA för alla ICA-handlare är ju svinrika så det företaget måste ju vara bra" hehe

Så vad tror ni där ute om ICA Gruppen? Kommer hennes första köp bli ett lyckat sådant?

Behövs stockscreeners?

När man tittar igenom Twitterflödet så ser jag gång på gång duktiga investerare som använder sig av Börsdata. Även jag funderar på att skaffa mig något sådant. Men min fråga till er där ute är kort och gott:

Är det värt att skaffa sig exempelvis Börsdata, Hitta kursvinnare eller finns det andra bättre screeners? Kanske finns bra gratis till och med? Använder ni er av detta eller någon annan bättre?

Veckans Veckoportföljsköp v.21

Då har ännu en vecka gått och jag fortsätter med experiment med veckovisa köp till vår Veckoportfölj. En portfölj jag startat på Avanza med deras Mini-courtage. Detta är ett experiment jag har bestämt mig för att hålla mig till under hela 2015 och sedan utvärdera hur det gick.

Denna veckan fick det komma in en nykomling till Veckoportföljen och denna nykomling blen Handelsbanken. Efter att spliten var gjord så lyssnade jag på när EFN för några dagar sedan i Börslunchen (länk) pratade om hur aktier som splitas visar bättre resultat över en lång tid och efter att Fredrik Lundberg köpt på sig 200 000 aktier i SHB så kände jag att det var dags att slänga in den även i Veckoportföljen.

Veckans köp sammanfattat

• Svenska Handelsbanken: 4 aktier för 127,30 SEK/aktie --- YOC 4,58%

Totala summan för köpen (inkl courtage) blev 510,00 SEK och ger oss 23,36 SEK extra i årlig utdelning.

Inköpstillfällen för SHB

Fördelningen i veckoportföljen för tillfället

Utveckling för veckoportföljen

Utveckling mot jämförelseindex denna vecka

Det jag utklassade index förra veckan med blev jag krossad med denna veckan tyvärr :)

Analys av Cloetta del. 2

Långsiktiga finansiella mål?

De vill öka sin försäljning organiskt i minst samma takt som marknaden vilket historiskt har varit mellan 1-2%.
Det långsiktiga målet är att nettoskuldsättningen/EBITDA skall vara omkring 2,5 ggr. På grund av de båda förvärven och diverse omstruktureringar under året ligger de nu runt 3,95.

När kommer bolaget kunna börja med utdelning?

Långsiktigt vill bolaget dela ut mellan 40-60% av resultat efter skatt. Tanken är att det framtida kassaflödet ska användas till amortering samtidigt som det kan komma att finnas utrymme för kompletterande förvärv och aktieutdelning. 

Detta kan kännas motsägelsefullt då styrelsens ersättning nu ska höjas och ett nytt incitamentssystem ska in. Incitamentsprogrammet innebär att vissa personer utöver lön även ska få utdelning i form av aktier som uppgår till 70% av årslönen

Äger styrelsen en betydande del aktier i bolaget?

6/8 personer i styrelsen äger aktier där minsta innehav hos en styrelsemedlem är 5500 aktier vilket är 146 850:-

I koncernledning äger alla aktier och minsta innehav där är 8 543 aktier vilket är 228 098:-
Totalt äger styrelse(2 618 653 st) och koncernledning( 421 993 st) 3 00 646 st vilket motsvarar ungefär 1% av antalet utestående aktier. Vore det inte för styrelseledamoten Olof Svenfelt som äger 30 A-aktier och 2 347 300 B-aktier så skulle det enbart uppgå till 693 346 st vilket då motsvarar 0,24% av antalet utestående aktier. 

Detta kan jag tycka är lite för liten andel att äga för hela styrelsen och koncernledningen(här är Bengt Barons innehav inräknat trots att han nu sagt upp sig). Den blyga siffran gör ju inte att man tycker att styrelse och koncernledning verkligen tror på bolaget.

I den översiktliga finansiella informationen kan vi se att nettoomsättningen senaste fem åren ökat med i snitt 1,2% per år vilket inte är särskilt imponerande. Räknar man senaste 4 åren hamnar siffran på det dubbla vilket inte heller är särskilt imponerande även om man kanske kan tyda det som en stigande trend.

Ser man till resultatet så får man inte en särskilt rolig läsning men mycket beror på de många investeringarna som gjorts de senaste sex åren. Nu kan man kanske säga att de är "klara" med uppköpen för ett litet tag och vi får väl se ifall det nu kan utvisa sig ifall de kommer klara av att bli lönsamma framöver. 

Från det fria kassaflödet kan man använda pengarna till exempelvis utdelningar, återköp eller investera för tillväxt. Här kan vi ju se att de inte har särskilt stort fritt kassaflöde vilket innebär att det inte finns så mycket pengar över för exempelvis utdelning. 

Det kan vara missvisande att titta på det fria kassaflödet på företag som är av den mindre karaktären och som investerar kraftigt för att växa som Cloetta faktiskt gör. Dessa investeringar tillför ju värde till aktieägarna och detta syns inte i det fria kassaflödet.

Det egna kapitalet kan man ju dock se att det är i en uppåtgående trend och detta beror nog till stor del på grund av deras filosofi att amortera mycket på deras skulder.

SLUTSATSEN man kan dra av att titta på bolagets översiktliga finansiella information tycker jag är att det inte är någon imponerande läsning. Det man kan se är en stigande trend i det egna kapitalet och det fria kassaflödet vilket är positivt. Omsättningen visar inte heller att bolaget växer särskilt mycket men med alla förvärv och deras ingång på lösviktsmarknaden kanske kan ändra detta?

Här går jag igenom hur deras betalningsförmåga ser ut både på lång sikt och kort sikt. Detta gör jag för att se hur företaget skulle påverkas ifall det kommer tvära förändringar i exempelvis räntor och lånen helt plötsligt blir dyrare.

En soliditet om över 40% tycker jag känns som en bra nivå. Jag tror inte Cloetta kommer ha svårt att hålla soliditeten på en bra nivå nu när amorteringen prioriteras.

Jag tittar även på balanslikviditeten i bolaget för att se hur deras betalningsförmåga på kort sikt är. Här kan vi se hur många gånger omsättningstillgångarna (förklaring av omsättningstillgång finns här) täcker de kortfristiga skulderna. Jag ser gärna att detta ligger över 1,5-2 ggr för att veta att de klarar av kortsiktiga svängningar i räntorna.

Ränteteckningsgraden visar hur lönsamt bolaget är i förhållande till deras räntekostnader. Här är ett så högt tal som möjligt bra. Cloetta visar en fin ränteteckningsgrad och det känns ju skönt att veta att de tjänar betydligt mer än vad räntekostnaderna är.

När jag tittar på skuldsättningsgraden så gör jag det för att få reda på hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med räntebärande skulder jämfört med eget kapital. Här ser jag att ett sunt tal bör hamna nånstans under två men helst så lågt som möjligt. Cloetta har i princip alltid legat väldigt lågt här och det tycker jag är betryggande och visar att de inte tar på sig onödigt mycket skulder.

När det kommer till goodwill för Cloetta så är den för tillfället ganska hög men det beror på de flertalet förvärven senaste åren. Jag ser inget problem i att goodwillen är hyffsat hög för jag kan tycka att det är kvalitetsbolag de förvärvat och att det då kan vara värt det.

SLUTSATSEN av att analysera Cloettas betalningsförmåga visar att de har en god betalningsförmåga. De har stabila finanser och man behöver inte vara orolig för att de kommer få betalningsproblem inom närmsta framtiden.

Jag tittar även på själva lönsamheten för bolaget. Tjänar de några pengar på sakerna de säljer och kan de förvalta det kapitalet de har liggande.

Bruttomarginalen visar lönsamheten för bolaget då vi endast beaktar de direkta kostnaderna. Här är så högt som möjligt vi vill se. Cloettas nästan 40% är en bra marginal. De har legat runt samma nivå senaste 5 åren så då är det väl inte mer än rätt att anta att bruttomarginalen kommer fortsätta ligga där framöver.

Med rörelsemarginalen så tittar vi på hur mycket av omsättningen som blir kvar för att täcka skatt och räntor samt även ge vinst. Även här vill vi se att den marginalen är så hög som möjligt. Denna marginalen har stigit senaste tre åren vilket indikerar att bolaget blir allt mer lönsamt vilket känns positivt.

Vinstmarginalen visar hur stor vinsten per omsättningskrona är. Samma sak här. Ju högre desto bättre. Den har varit negativ mellan 2010-2012 och det beror på förvärven under perioden. Nu när förvärven är gjorda så ökar marginalen och detta kan vi se som ett gott tecken på att bolaget är på väg åt rätt håll.

Avkastning på egna kapitalet visar hur väl företaget kan förvalta och förränta det egna kapitalet. Här vill jag gärna se upp mot 20% och här är ju inte Cloetta ens i närheten av att nå det.

Avkastning på det totala kapitalet kan jag tycka vara ett än viktigare nyckeltal då det visar verksamhetens effektivitet oberoende av hur kapitalet är finansierat. Ger företagets verksamhet en acceptabel förräntning på de resurser som företaget förfogar över? Ju högre desto bättre och ser gärna att man kommer upp mer än bara 2-3% som Cloetta klarar av.

Avkastning på det sysselsatta kapitalet visar företagets lönsamhet i förhållande till externt lånat kapital och eget kapital. Detta nyckeltalet tar endast hänsyn till den del av kapitalet som kräver avkastning och är bra att använda för investeringsbedömning. Ett högt värde visar att avkastningen på satsade pengar är god. Cloetta når inte heller här upp särskilt högt med avkastningen vilket jag tycker är ett minus.

Hävstången visar hur mycket bolaget använder sig av externt finansierat kapital. Ett högt utfall visar att man använder sig av hög skuldsättning och ett lågt det motsatta. Detta har minskat med åren med den allt högre fokuseringen på att amortera av bolagets nettoskuld. 

SLUTSATSEN av att titta på bolagets lönsamhet tycker jag visar att Cloetta mycket väl kan komma att bli ett bolag med stabil intjäning. Om de inte gör något nytt förvärv utan följer sin amorteringsplan så kommer marginalerna att öka och det kommer förhoppningsvis finnas utrymme för att börja dela ut pengar till sina ägare. Jag tycker även att det är en nackdel att de inte har en högre avkastning på deras kapital.

-

I ett slutord får jag säga att Cloetta är ett fint bolag. De har en stabil verksamhet som kommer inbringa pengar så länge folk vill ha godis. Godisförsäljningen har ökat i ungefär samma takt senaste 5 åren och jag tror chansen är större att försälkningen avtar än tvärtom.

Det finns en stor utmaning i den mer hälsomedvetna människan och för att bolag som Cloetta ska fortsätta ligga i framkant så måste de följa med i den trenden. Detta är en trend som många bolag i världen kämpar med.

Ska jag vara helt ärlig så har jag inte blivit så mycket klokare på ifall jag vill investera eller inte. Jag tycker Cloetta har de bästa varumärkena när det kommer till svenskt godis men kommer de att vara ett lika bra bolag 10 år från nu? Kommer folk fortfarande vilja trycka i sig massa godis om 10 år? 

Jag vet faktiskt inte och för tillfället så tror jag inte att jag kommer att investera. Vad säger ni andra där ute? Missar jag en fin möjlighet här? Är min analys helt knas och måste rättas till? Tar gärna emot feedback :)

Veckans Veckoportföljsköp v.20

Då har ännu en vecka gått och jag fortsätter med experiment med veckovisa köp till vår Veckoportfölj. En portfölj jag startat på Avanza med deras Mini-courtage. Detta är ett experiment jag har bestämt mig för att hålla mig till under hela 2015 och sedan utvärdera hur det gick.

Denna veckan blev det bara köp i ett enda bolag. Valet föll på Atlas Copco. Jag såg att den backat ungefär 13% från mitt GAV i portföljen och kände att det var dags att fylla på. Efter köpet så sänkte jag mitt GAV ifrån 260:- till 241,50:-.

Veckans köp sammanfattat

• Atlas Copco: 3 aktier för 228,00 SEK/aktie --- YOC 4,72%

Totala summan för köpen (inkl courtage) blev 686,00 SEK och ger oss 18,00 SEK extra i årlig utdelning.

Inköpstillfällen för Atlas Copco

Fördelningen i veckoportföljen för tillfället

Utveckling för veckoportföljen

Utveckling mot jämförelseindex denna vecka

Upp nästan 2,5% denna veckan och slog index med nästan 1,5%. Det känns som en lyckad vecka! :)

Dags att titta åt byggbolagen?

Jag läste nyligen en analys om att de nordiska bygginvesteringarna växer med 1,6% i år vilket är en något svagare tillväxt än under 2014 trots en uppåtgående trend. Tillväxten dras i år ned på grund av minskade renoveringar i Danmark. Under 2016 förväntas dock aktiviteten öka i samtliga nordiska länder. Jag tänkte här sammanfatta analysen och ge lite av mina egna synpunkter på läget. 

Danmark har kämpat i motvind ända sedan 2006-2007 men hade en uppgång 2014, mestadels på grund av deras satsningar på bostadsrenoveringar och reparationer efter stormskador. Bostadspriserna har i Danmark  stabiliserats på senare tid och detta är troligtvis en effekt av deras ekonomiska återhämtning. Detta ihop med ganska låga nivåer av byggande under 2015 så kan man väl anta att de kommer ha en ganska försiktig återhämtning av byggandet framöver.

Norge har haft minskad nybyggnation av bostäder senaste två åren. Oljeprisfallet har gjort att alla investeringar i oljesektorn sjunkit under året och detta har i sin tur påverkat fastlandsindustrin och sysselsättningen. Bostadspriserna fortsätter trots detta att stiga och totalt sett ökar byggandet troligtvis både i år och 2016 (förutom kanske i de regioner som är beroende av oljeindustrin).

Finland har efter fyra år med minskad aktivitet så har den finska byggmarknaden nu planat ut och förväntas återhämta sig något under 2015. Här är man dock beroende av att extra resurser skjuts till för offentligt finansierade hyreslägenheter och renoveringsprojekt i bostäder. Finlands ekonomiska återhämtning har varit långsam och detta kan sätta käppar i hjulet för de investeringar som behövs.

Sverige har under de senaste åren haft en starkt utvecklande byggmarknad. Mest tack vare ökade investeringar i flerbostadshus, industri- och lagerbyggnader. Låga räntor, stigande disponibla inkomster och en positiv sysselsättningstillväxt har självklart hjälpt till och man förväntar sig att det kommer hjälpa till även framöver. Sänkningen av ROT-avdraget kan komma att trycka upp byggandet kortsiktigt men under 2016 blir dock utvecklingen mer osäker.
Bristen på arbetskraft och att stimulanserna ändras från privata hushåll till offentligt finansierade byggen risken i Sverige stor för en mer negativ utveckling

Sammanfattning
Sammanfattningsvis så kan man se att trenden är positiv i alla länder förutom Sverige. Antal påbörjade bostäder per 1000 invånare har vänt uppåt i Norge, Finland och Danmark.
När det kommer till renoveringsmarknaden är den ganska delad men här är Danmark en vinnare och deras stigande trend förväntas fortsätta åtminstone in i 2016.
Jag tror inte för tillfället att man kan se en stark trend i byggandet utan man får nog invänta fler signaler ifall man vill vara helt säker innan man går in i byggsektorn. Jag själv är ett fan av NCC och kommer fylla på mer när den närmar sig 220:-.

Är det någon del inom byggsektorn man ska se upp med så tycker jag bolag som JM, Besqab och Victoria Park är sådana. Senaste fallet i JM visar på hur svårt det är, att som rent bostadsbyggarbolag, tjäna pengar på det. JM säger nu att priserna på markerna de köper är dyrare än innan och det blir då mindre fördelaktigt att faktiskt bygga till dagens priser. Man ska också tänka på att de minskade marginalerna JM redovisade nyligen är ju resultat av de bostäder man redan byggt på mark till "rimliga" priser. Hur kommer då marginalen se ut när de bygger på de dyra markerna?

Till sist så får vi hålla utkik efter statistik för "Nybyggnad av bostäder för 1:a kvartalet 2015" som SCB släpper den 21a maj!

-

Jag tänkte även slänga in en liten rolig info om ett mindre byggbolag jag hittat. Jag snubblade över ett mindre bolag här i Göteborg (jag väljer att inte nämna namnet) vars affärside är att dels äga och förädla fastigheter samt bygga nya fastigheter och industrilokaler. De har en liknande affärside som NCC, Skanska och PEAB men här skiljer sig detta bolaget mot de tre giganterna. Detta bolaget har, hör och häpna, över 10% i vinstmarginal nästan 10 år tillbaka. Detta är att jämföra mot de tre stora som ligger mellan 2-4% i vinstmarginal. På något sätt så har ju detta bolaget hittat det gyllene receptet för ett byggbolag. Synd bara att detta inte är ett noterat bolag för då hade jag slängt in mina pengar här direkt :D

Vad tror ni där ute om byggmarknaden framöver?

Utdelning Industrivärden

Då landade utdelningen från Industrivärden på kontot igår.

Våra 90 aktier genererade 562,50:- och våra 9 aktier i Veckoportföljen genererade 56,25:-. En total utdelning om 618,75:-.

Total utdelning hittills i år är 6712:-. 

Går det investera moraliskt korrekt?

Jag hade nyligen en diskussion på Shareville där jag fick mothugg om att investera i bolaget Cloetta. "tegelviken", en erkänt duktig investerare, kommenterade min analys av bolaget Cloetta och kände att han inte skulle kunna sova gott om nätterna om han investerat i ett bolag som orsakade fetma, diabetes och diverse hälsosjukdomar. Det är sånt här som gör att jag älskar plattformar som Shareville och jag tänkte här ge min syn på moraliskt korrekt investerande.

När det kommer till att lägga in moraliska eller etiska aspekter i sitt investerande tror jag att det är oerhört svårt att kunna hitta bolag som är helt fria från skrupler och diverse omoraliskt handlande.

Ett bolag som jag tog upp i diskussionen var H&M. Detta fantastiska bolag som i princip alla älskar som levererar år efter år. Bolaget hyllas för att de stannat kvar i Sverige och på så sätt får en väsentligt högre skatt än vad det skulle kunnat ha och har på så sätt bidragit enormt för Sverige.
På samma gång så har det visat sig att H&M använt sig av barnarbete och betalat dem i princip slavlöner(3:- om dagen om jag inte minns fel?). Trots detta har folk inga problem att investera i bolaget.

Ett nyare exempel man kan ta är SCA ihop med Industrivärden som med sina frekventa flygresor troligtvis bidragit en stor del till en negativ miljöpåverkan. Även dessa är fina bolag som man troligtvis skulle sova gott om nätterna om man hade i portföljen men vips så visar det sig att de faktiskt inte är så duktiga som de verkar.

Detta är ju bara ett fåtal exempel och kanske ganska dåliga(?) men jag tror att det i dagens investeringsklimat är näatan omöjligt att investera och på samma gång ha ett rent samvete. Jag har till exempel valt att ta avstånd från oljesektorn eftersom detta är en enorm miljöbov(jag vet jag äger Kinder Morgan, jag är en hycklare men jag håller på och säljer av det:)) och har tänkt dyka djupare i hur gruvindustrin påverkar våran miljö för att även där kanske avstå investeringar.

När det kommer till Cloetta som "tegelviken" inte tyckte var ett moraliskt fint bolag så kan jag absolut hålla med. Det är miljarder av våra skattepengar som går till att behandla din tjocka granne men på samma gång så anser jag att det är väl egentligen inte Cloettas fel?
Cloetta erbjuder en tjänst(onyttigheter) och sen anser jag det vara upp till var och en ifall de vill köpa deras tjänst eller ej. Ingen tvingar dig att betala för att förstöra din kropp:)

Jag anser att var och en får känna efter själva vilken moral de har. Sitter du där hemma med horn utstående ur huvudet och inget samvete alls så ser jag inget problem i ifall du vill investera i Jönssonligan AB för att få ta del av deras vinst efter de rånat Wall-Enberg. Jag själv tror som sagt innan det inte alls finns några helt etiska och moraliskt korrekta bolag vilket innebär att var och en får känna efter själva vad deras moral tillåter dem att investera i för att kunna sova gott om nätterna.

Analys av Cloetta del. 1

Cloetta i korthet

Cloetta grundades 1862 och är ett ledande konfektyrbolag i Norden, Nederländerna och Italien.Cloetta både tillverkar och säljer sockerkonfektyr, chokladprodukter, nötter pastiller och tuggummi.
Deras produkter säljs i fler än 50 länder. De 10 största varumärkena står för ca 60% av försäljningen. De har 2 500 anställda vid 11 fabriker i 6 länder.
Noterat på Nasdaq Stockholm.
Cloetta svarar för 67% av västeuropas konsumtion av konfektyr och i värde står sockerkonfektyr för 24%, chokladkonfektyr för 57% samt pastiller och tuggummi för ca 19%.

Största varumärkena

Här nedan följer Cloettas kändaste varumärken som säljs runt om i Europa. De 10 största varumärkena står för ca 60% av Cloettas försäljning.

Ahlgrens bilar, Bridge, Center, Chewits, Dietor, Dietorelle, Galantine, Goody Good Stuff, The Jelly Bean Factory(nytt tillskott under 2014), Jenkki, Juleskum, Kexchoklad, King, Läkerol, Plopp, Malaco, Mynthon, Nutisal(nytt tillskott under 2014), Red Band, Saila, Sperlari, Sportlife, Sportlunch, Sisu, Tupla, Venco och XyliFresh.

Är bolaget cykliskt?

Njae relativt okänslig för konjunktursvängningar och har en stabil tillväxt som framförallt drivs av befolkningstillväxt och prisökningar. Lågkonjunkturer påverkar Cloetta främst genom en allmän prispress från handeln och konkurrens från handelns egna märkesvaror. 

Tillväxten för bolaget sker nästan enbart genom utveckling av befintliga starka varumärken och uppköp så som Nutisal och The Jelly Bean Factory

Hur påverkas bolaget av omvärldsfaktorer?

DollarprisetRåvaror prissätts i dollar så en stark dollar missgynnar bolag som Cloetta då de importerar stora mängder socker, kakao etc.

Ränta
Här är inte Cloetta särskilt påverkade. Visst att ju mer pengar folk har på fickan desto mer kan de lägga på godis och choklad men jag tror detta är marginellt. Godiset till fredagsmyset känns heligt här i Sverige så då drar man nog ner på andra kostnader.

Oljepriset
Det enda som blir dyrare med ett högre oljepris här är deras transportkostnader vilket för tillfället är ganska tillfredsställande.

Vilka konkurrenter har dem?

Haribo, Lindt & Sprüngli, Nestlé, Mars/Wrigley, Mondelez, Perfetti och Ferrerro. 
Inom nötmarknaden står handelns egna märkesvaror för ca en tredjedel av totalmarknaden.
För att möta konkurrensen gäller bra slagande reklam, sticka ut och med bra kvalitet och smak övertyga kunderna att välja Cloetta varor då 80% av köpbesluten för godis tas på plats i butiken.

Hur planerar bolaget växa framöver?

Vill växa genom organisk försäljningstillväxt genom nya initiativ och kostnadseffektivitet.
Fokus ligger på marginalexpansion och volymtillväxt. Att fortsätta satsa på redan starka märken samt att sprida dessa geografiskt. 
Att istället för att introducera helt nya varumärken till marknaden kommer företaget satsa på redan kända varumärken men istället med nya smaker och övriga mixar. Exempelvis Juleskum Pepparkaka som kom under 2014.

Satsningen geografiskt kommer bestå av exempelvis att Cloetta går in med sin chokladkonfektyr i Finland där det i princip bara tidigare funnits Tupla och Royal.

De jobbar hårt mot att kostnadseffektivisera. Exempelvis så har de med sitt omstruktureringsprogram under 2014 stängt flertalet fabriker och implementerat "Lean 2020" i produktionskedjan.

De kommer även fokusera på att utveckla sina medarbetare med diverse undersökningar och ledarskapsutbildningar.

Cloetta håller på att implementera ett helt nytt affärssystem. Detta gör de för att mer standardisera sina system för att öka effektiviteten. De går från ett system med 500 anpassningar till ett mer standardiserat system med 8 anpassningar. De ska med detta kunna förädla verksamheten och bli ännu vassare inom processer som tex "order to cash".
Detta tror jag kan öka försäljningen och få dem att växa ännu mer ifall de får detta system att fungera.

Hur ser framtida utbud och efterfrågan ut för råvaror som Cloetta köper in?

Socker
Sockerpriset har legat på rekordhöga nivåer de senaste åren och detta beror främst på att det finns ett underskott på socker i Europa. EU förbrukar cirka 16 miljoner ton socker per år medans det bara produceras 13 ton per år. Anledningen att det inte produceras mer är de restriktioner som finns inom EU som säger att 13 ton är högsta tillåtna produktionen för användning i livsmedelsproduktion. 
Detta har då inneburit att man importerat allt mer socker och eftersom socker är belagt med tullavgift så påverkar såklart detta Cloettas finanser. 
Jordbruksverkets sockerkommissions långtidsprognoser visar att EUs sockerpris kommer sjunka och närma sig världsmarknadspriset (länk) och ökat produktion i länder med låg produktionskostnad. Detta kommer i framtiden gynna Cloetta som kan minska kostnaden för sin produktion.

Kakao
Priset på kakao är relativt högt och med tanke på att kakaobörsen är ganska liten så blir den en plats för spekulation och det resulterar i att kakaopriset utsätts för stora prisfluktuationer. 
Priset på råvarorna är ju ofta väldigt beroende av hur skörden blir år för år. Det är även underskott på kakao och hot om ebola i Elfenbenskusten varifrån huvuddelen av Europas kakao kommer.

Lösviktsgodis? Bättre/sämre än övriga konkurrenter?

Cloetta har tecknat avtal med Coop Sverige om att sälja lösviktsgodis under namnet "Godisfavoriter". Detta kommer dra igång under 2015. Cloetta har sedan många år drivit ett liknande koncept, Karkkikatu, i Finland och det har varit framgångsrikt så vi får hoppas på succé även här.
Löskonfektyren i Sverige beräknas stå för 30% av den totala konfektyrmarknaden så här finns det marknadsandelar att plocka. Sortimentet kommer omfatta 150 artiklar och kommer finnas i över 700 Coop-butiker runt om i Sverige. Utöver det blir det även ett lösviktskoncept för natursnacks.
Kommer detta generera mer försäljning även i Europa?Lösviktsgodis har en mycket stark position i de nordiska länderna med en hög andel av den totala konfektyrkonsumtionen medans konsumtionen av lösvikt är betydligt lägre i Centraleuropa där förpackad sockerkonfektyr och choklad har en starkare ställning. Jag tror inte lösviktsgodiset kommer expandera ut i Europa (i alla fall inte än på ett tag) på grund av bristande efterfrågan på dessa varor.

Vilka hinder har Cloetta framför sig?

Efterfrågan på äkta/ekologiskt odlade varor ökar samtidigt som tillsatser av olika slag och konstgjorda framställda ämnen ifrågasätts. Konsumenten vill hellre ha naturligt socker eller stevia än sötningsmedel.

Konsumenten tänker mer och mer på miljön och vill äta saker de vet inte är dåliga för miljön. Detta sätter press på en konfektyrtillverkare som Cloetta vilket även de har förstått. De har därför gått över till hållbar kakao från UTZ-certifierade bönder och antagit en ny palmoljepolicy. De jobbar för att minska energiförbrukningen, avfallen och koldioxidutsläppen.

I vad man kan säga ett Sverige med "hälsohysteri" gör de, kanske jag kan tycka, lite för lite för att hänga med. De har under 2014 förvärvat Nutisal som har ett brett sortiment på nötter men skulle du jämföra dessa rostade nötter mot helt vanliga obehandlade nötter så skulle de nog inte klassas som särskilt nyttiga.

Jag kan istället tycka att Cloetta borde titta på att kanske göra som Delicato gjort och ge sig in på träningsmarknaden. Delicato som är kända för sina chokladbollar och dammsugare har börjat tillverka proteinbars som de säljer hos diverse kosttillskottsdistributörer. Jag menar, vem hade inte velat äta en proteinbar som smakar som Polly eller plopp?

Hur ser godiskonsumtionen ut i Sverige respektive Europa?

Till fredagsmyset här i Sverige så äter familjen medelsvensson en del av veckokonsumtionen på 1,2 kilo. Detta blir årsvis 62,5 kilo godis per familj. En svensk medelfamilj består av två föräldrar och två barn. Detta betyder då att vi i Sverige har 2 440 035 familjer. Multiplicerar man dessa familjer med den årliga godiskonsumtionen så får man en årlig konsumtion på 182 709 820 kg godis per år eller ungeför 183 000 ton godis per år. (källa)

Det man kan utläsa ifrån Jordbruksverkets hemsida är att konsumtion av konfektyrvaror ökat kraftigt senaste 20 åren och vi nu äter drygt 17 kg godis per person och år. (källa)

Här kan vi se marknadsutvecklingen på Cloettas marknader de senaste 10 åren. En stadig utveckling som inte visar några tecken på att avta.




Ser man sedan på graferna från Jordbruksverket så visar de på att konfektyrmarknaden möjligen avtagit en aning senaste 3 åren men sammantaget är det en ökande kurva för choklad- och konfektyrvaror.

Om man sedan ser till helheten på själva sockerkonsumtionen så kan man väl kalla den nästan stagnant om än lite negativ.

Jag försökte även här hitta statistik för användandet av stevia men hittade inte någon direkt satistik för detta. Stevia används främst i Cloettas sockerfria val så som Läkerol, Dietorelle och deras tuggummin.

Cloetta på de olika marknaderna

Marknaderna Cloetta är ledande i och vad som säljer bäst

Råvarukostnaderna och förpackningsmaterial svarar för cirka 60% av produktionskostnaderna.

Kostnaden på råvaror styrs av tillgång och efterfrågan. Råvaror prissätts även i dollar så med en stark dollar blir det dyrt för Cloetta att tillverka i alla fall choklad och nötter framöver.

-

Eftersom analys blir så lång kände jag att det kan vara idé att dela upp den i två delar. I del 2 kommer jag att gå igenom den finansiella delen för Cloetta och skriva lite sammanfattande om mina tankar kring bolaget och ifall jag tycker det är värt att investera i eller ej.

Jag tycker det är svårt att analysera mindre bolag och veta exakt vad jag ska titta på. Har svårt att få en känsla av ifall det är säkert att investera i eller inte. En stor skillnad från att titta på stora stabila bolag med befintliga fina kassaflöden och utdelningar. Tycker ni jag är helt fel ute i sakerna jag tittar på så ge mig gärna tips på hur jag ska ta mig an småbolagen i mina analyser! :)

Veckans Veckoportföljsköp v.19

Då har ännu en vecka gått och jag fortsätter med experiment med veckovisa köp till vår Veckoportfölj. En portfölj jag startat på Avanza med deras Mini-courtage. Detta är ett experiment jag har bestämt mig för att hålla mig till under hela 2015 och sedan utvärdera hur det gick.

Denna veckan blev det bara köp i ett enda bolag. Valet föll på Castellum. De har backat från ett årshögsta på 144:- och jag har för plan att börja köpa in mig större vid 115:-. Så under veckan när den var nere runt 120:- började man ju få upp förhoppningarna innan den igen stack upp till 125:-.

Veckans köp sammanfattat

• Castellum: 3 aktier för 124,90 SEK/aktie --- YOC 3,68%

Totala summan för köpen (inkl courtage) blev 376,00 SEK och ger oss 13,80 SEK extra i årlig utdelning.

Inköpstillfällen för Castellum

Fördelningen i veckoportföljen för tillfället

Utveckling för veckoportföljen

Utveckling mot jämförelseindex denna vecka

Såg länge ut att hamna på +/-0 med Veckoportföljen men sent på fredag eftermiddag så drog index iväg och jag fick än en gång se mig slagen av index!

(förra)Veckans Veckoportföljsköp v.18

Då har ännu en vecka gått och jag fortsätter med experiment med veckovisa köp till vår Veckoportfölj. En portfölj jag startat på Avanza med deras Mini-courtage. Detta är ett experiment jag har bestämt mig för att hålla mig till under hela 2015 och sedan utvärdera hur det gick.

Denna veckan blev det bara köp i ett enda bolag. Detta bolag blev Industrivärden. Ett bolag det snackas mycket om nu och kanske inte de finaste sakerna det skrivs. Mycket händer i bolagsstyrningen och vi får väl se hur väl de blir med alla ändringar.

Veckans köp sammanfattat

• Industrivärden: 3 aktier för 175,20 SEK/aktie --- YOC 3,56%

Totala summan för köpen (inkl courtage) blev 527 SEK och ger oss 18,75 SEK extra i årlig utdelning.

Fördelningen i veckoportföljen för tillfället

Utveckling för veckoportföljen

Utveckling mot jämförelseindex denna vecka

En dålig vecka förra veckan men Veckoportföljen höll sig över index och det känns bra!